Den 13 oktober möts kulturaktörer, näringslivsföreträdare, politiker, forskare och myndighetspersoner på Kulturhuset Stadsteatern för att diskutera frågan om kompletterande finansiering av kulturlivet. För andra året i rad bjuder Svensk Scenkonst och Sveriges Museer in till forumet Kulturpolitisk samling, där aktörer från olika delar av samhället får mötas kring och samtala kring årets tema.
Svenska kultur- och idrottsevenemang är en stark och växande samhällsmotor. Det visar tydligt den nya rapporten ”Evenemang i siffror 2025” som har tagits fram på uppdrag av Svensk Live, Svensk Scenkonst och Riksidrottsförbundet.
Rapporten släpps för tredje året i rad och visar att kultur- och idrottsevenemangen i Sverige tillsammans omsätter över 78 miljarder kronor, genererar ett förädlingsvä
Om en vecka drar Kultur i Almedalen igång, en central arena för de största samhällspolitiska frågorna under Almedalsveckan. Under tre dagar, 24-26 juni, samlas politiker, experter och beslutsfattare från en rad sektorer för att diskutera kulturens roll i ett samhälle i snabb förändring.
64 procent av svenskarna tycker att kultur är viktigt för deras välmående i livet och 40 procent anser att det offentliga stödet till kulturen bör öka, visar en ny attitydundersökning om svenska folkets kulturvanor. Undersökningen som för sjätte året i rad har genomförts av Insight Intelligence på uppdrag av Svensk Scenkonst, innefattar intervjuer med 1000 personer i Sverige mellan 16 och 70 år.
Över 500 personer samlas den 23–24 april när Svensk Scenkonst håller årsstämma och branschdagar i samarbete med GöteborgsOperan, Göteborgs Stadsteater och Göteborgs konserthus. Hela programmet, med temat ”För scenkonst i en föränderlig tid”, livesänds på webben.
Alla delar av förslaget till ny hyresmodell för vissa statliga kulturfastigheter måste genomföras för att långsiktigt kunna lösa nuvarande problem. Det menar Svensk Scenkonst i sitt yttrande över Finansdepartementets remiss.
Cheferna för landets museer och scenkonstverksamheter är överlag positiva till att finansiera verksamheten genom olika intäktskällor. Men kompletterande finansiering av kulturen kräver samtidigt kunskap, resurser, långsiktighet och tid. Det framgår av rapporten “Vem betalar för kulturen?” som idag släpps av Svensk Scenkonst och Sveriges Museer.
Vid en pressträff tisdagen den 3 december presenterade regeringens utredare Albin Kainelainen sina slutsatser från utredningen om hyresmodellen för de fem kulturinstitutionerna Dramaten, Kungliga Operan, Nationalmuseum, Naturhistoriska riksmuseet och Historiska museet.
Kultur i Almedalen pågår 25-26 juni och innehåller en mängd seminarier med politiker, bransch- och myndighetsföreträdare. Några av frågorna som diskuteras är en politisk vision för museer, privat finansiering inom kulturlivet och evenemangssektorns ekonomiska bidrag till samhällsekonomin.
Svensk Scenkonst har fått tillfälle att yttra sig över betänkandet ”Kultursamhället – utvecklad samverkan mellan stat, region och kommun” (SOU 2023:58). En central synpunkt i remissvaret är att kultursamverkansmodellen behöver en stärkt finansiering.
Svaren i en gemensam medlemsundersökning från Svensk Scenkonst och Sveriges Museer visar att hyrorna upptar en allt större del av verksamheternas totala kostnader och att hyresgäster med staten som hyresvärd är minst nöjda med sin hyressituation.
Regeringens åtstramningar i kulturbudgeten för 2024 är ytterst problematiska och försämrar människors tillgång till kultur. Även om budgeten innehåller ett fåtal ljusglimtar saknar Svensk Scenkonstbesked om nödvändiga anslagsuppräkningar.
Unik data utvecklad i samarbete mellan kultur, idrott och besöksnäring presenteras i Almedalen. För första gången har Sveriges kultur, idrott och besöksnäring gått samman med syfte att ta fram nationell statistik över Sveriges evenemangsnäring. Det är Svensk Scenkonst, Svensk Live, Riksidrottsförbundet, Svenska motionslopp, Visita och BFUF står bakom initiativet, Tillväxtverket är medfinansiär. S
Svensk Scenkonst har tecknat avtal på märket för de tre största avtalsområdena inom offentligt finansierad scenkonst. Avtalen är tvååriga och följer märket med löneökningar på 4,1 procent 2023 och 3,1 procent 2024 samt en höjning av premien till flexpension med 0,2 procent från 2024.
Scenerna tvingades under pandemin ställa in stora delar av den ordinarie verksamheten. Det ledde till att många inom avgörande yrkeskategorier, såsom ljud- och ljustekniker, sökte sig till andra branscher. Dessa karriärbyten har i många fall blivit permanenta. I kombination med att nyutbildade personer hade svårt att ta sig in på arbetsmarknaden under pandemin råder nu kompetensbrist av tekniker.
NN (XX) utsågs idag till Sveriges kulturminister. Den nya kulturministern tillträder i en tid när scenkonsten står inför stora utmaningar och många angelägna frågor behöver lösas. Svensk Scenkonst ser fram emot en nära dialog med den nya regeringen om scenkonstens förutsättningar och behov.
Idag skriver Svensk Scenkonsts vd Mikael Brännvall tillsammans med Sveriges Museers generalsekreterare Gunnar Ardelius att den statliga styrningen påverkar konsten negativt. Många avstår att söka bidrag på grund av att de upplever att kriterierna står i konflikt med konstnärlig frihet.
Höga hyror hotar landets sceners överlevnad skriver Svensk Scenkonsts vd Mikael Brännvall i Göteborgsposten.
Kultur ska vara tillgänglig för alla och en fri kultur är en del av ett demokratiskt samhälle. Men hur gör vi det möjligt? Den 3-5 juli samlar Kultur i Almedalen under Almedalsveckan det viktigaste som händer och debatteras inom kulturområdet inför valet.
Den 4-5 maj arrangeras Svensk Scenkonsts branschdagar, en årlig samlingspunkt för kulturpolitiska samtal och diskussioner. Flera av de högaktuella programpunkterna går att följa live via webben.
