VA-teknik Södra är ett projektprogram för stärkande av forskning, utveckling och utbildning inom vattenförsörjnings- och avloppstekniken i södra Sverige med fokus på avancerad avloppsvattenrening. I denna aktivitetsrapport presenteras resultaten av programmets andra år.
De senaste åren har marknaden expanderat oerhört snabbt med produkter som ska skapa en ”bakteriefri” omgivning och minska dofter. I Kemikalieinspektionens rapport har det visat sig att kläderna snabbt tappar sina bakteriedödande egenskaper - redan efter tre-tio tvättar. Det blir ingen nytta för konsumenten men vi får en stor miljöpåverkan och i förlängningen hotas vår egen hälsa .
Rapporten ger en sammanställning av de mest frekvent använda rörmaterialens egenskaper och förväntade livslängder. Hur korrosionen påverkar metalliska ledningar analyseras i rapporten. Rapporten ger också en sammanställning av läckstatistik för olika material i några svenska städer.
Dagens material och åldersfördelning i Sveriges VA-nät har tagits fram genom enkätutskick till Sveriges samtliga kommuner. Svaren validerades mot tidigare studier och användes för att ta fram en prognos för framtida förnyelsebehov de närmsta 100 åren.
Rapporten är tänkt som ett verktyg för kommunerna vid förnyelseplanering. Rapporten innehåller diskussionsunderlag för att bedöma rimliga driftstörningsnivåer, metoder för bedömning av långsiktiga förnyelsebehov och för prioritering av åtgärder och metoder att jämföra olika åtgärdsalternativ ekonomiskt.
Träd som har rötter i avloppsledningar har en högre silverhalt än förväntat. Det kan gå att identifiera träd med rotinträngning genom att analysera silverhalten i blad men mer undersökningar krävs eftersom silverinnehållet i jorden och trädarten har betydelse. Någon motsvarande för dagvatten kunde vi inte hitta.
I rapporten sammanställs en kartläggning av erfarenheter från användare och utförare av täthetsprovning i Sverige. Metoderna som används för täthetsprovning i Sverige, Norge, Finland, Storbritannien och Tyskland gås igenom och utvärderas.
I denna rapport delges resultat från litteraturstudier, marknadsundersökningar, intervjuer och studiebesök för att kartlägga metoder som tillämpas vid bestämning av metanutsläpp från öppna ytor, t.ex. vätskeytor, men även mark. Metoderna kan tillämpas vid biogasanläggningar och reningsverk.
Sammandrag: Inblandning av urea-fettsyraester i avloppsslam före torkning och granulering, resulterar i höjd kvävehalt i slutprodukten. Det tillsatta kvävet löses lätt ut och blir växttillgängligt efter skogsgödsling. Med kväveberikade granuler kan gödseldoseringen minskas, vilket även resulterar i minskad tillförsel av tungmetaller och sänkt gödslingskostnad.
Syftet med projektet har varit att följa indikatorbakterierna Escherichia coli och intestinala enterokocker från källorna i en tätort till recipienten, kvantifiera mäng-derna längs de olika transportvägarna, samt analysera de viktigaste påverkans-faktorerna för koncentrationerna i dagvatten, avloppsvatten och i en recipient.
Luftburet endotoxin och två olika enzymer har mätts i 10 olika reningsverk för avloppsvatten. Det fanns ett nära samband mellan endotoxin och enzymet N-acetylhexosaminidas (NAHA). Utgående från tidigare riskuppskattningar för endotoxin föreslås 50 NAHA som ett tröskelvärde för medicinska risker.
Partikelvariationen i råvatten och dricksvatten har följts i realtid under 14 månader med haltmätningar varje sekund. Variationer i råvattnet och föroreningar och avvikelser i dricksvattenkvaliteten dokumenteras samt eventuell korrelation mot mikrobiell förorening beräknas.
