I slutrapporten presentera sett urval av de viktigaste forskningsprojekten som drivits under perioden. Dessa har resulterat i att användbara metoder och arbetssätt sett dagens ljus vid såväl vattentjänstbolag som vattenföretag. Många publikationer och avhandlingar har tillkommit under perioden och dessa återfinns sist i rapporten.
C-rapport: En beskrivning av systemet för inventering och reducering av metanemissioner från samrötningsanläggningar, avloppsreningsverk och biogasuppgraderingsanläggningar.
Under sommaren 2018 gjordes försök med X-bandsteknik på Dalby vattentorn i Lunds kommun – ett pilotprojekt som är det svenska startskottet för användning av väderradar inom VA-området. Rapporten redovisar en litteraturstudie av tekniken.
Rapporten sammanställer internationella forskningsresultat om källor till dagvattenföroreningar samt föroreningarnas koncentration, mängd och variation mellan platser och årstider. Den beskriver vad man bör tänka på vid utformning av provtagningsprogram och vid val av modellverktyg, och den diskuterar effekter på hälsa, miljö och samhälle samt vilka regelverk och riktlinjer som finns.
Kalmar avloppsreningsverk kunde effektivt minska utsläppen av mikroföroreningar genom att behandla renat avloppsvatten med ultrafilter och efterföljande filter med granulerat aktivt kol (GAK). Resultaten efter ett års drift i en pilotanläggning visar på tillförlitliga och goda reningsresultat med acceptabel drift- och skötselinsats.
För att överblicka den aktuella vattensituationen under sommaren 2019 har Svenskt Vatten tagit fram ett inrapporteringsverktyg som ska ge en samlad bild över läget. På så sätt kan Svenskt Vatten ha den samlade bilden och delge informationen till allmänhet, media och myndigheter. Informationen kommer att uppdateras fortlöpande under hela sommaren och finns tillgänglig på Svenskt Vattens webb.
Projektet har utvärderat olika onlinesensorer för att upptäcka föroreningar från avloppsvatten i dricksvattennätet. Flera kommersiella sensorer kunde detektera inläckage vid koncentrationer av avloppsvatten på cirka 0,7 procent, men bäst var den nyutvecklade sensor som kallas elektronisk tunga. Den kunde med låg sannolikhet för falsklarm detektera ner till åtminstone 0,05 procent avloppsvatten.
Rapporten ger en översikt av presentationerna under ett seminarium i Malmö i april 2018. Seminariet handlade om fosforåtervinning från avloppsvatten, med fokus på termokemisk behandling av avloppsslam. Det anordnades av bland andra IWA Sverige. Syftet var att ta in kunskap från andra länder och att låta teknikleverantörer presentera sin teknik.
Rapporten innehåller metoder och resultat från en inledande kartläggning av mikroplaster i det VA-tekniska kretsloppet. Resultaten ger bland annat en bild av hur mikroplastinnehållet kan se ut i inkommande avloppsvatten (efter rensgaller), utgående avloppsvatten, slam, slamgödslad jord och biogödsel, samt vilka plasttyper som kan förekomma.
En riskbaserad beslutsmodell har utvecklats för att samhällets resurser ska kunna användas så effektivt som möjligt när det gäller åtgärder för att minska de mikrobiella riskerna i dricksvattensystemen. Modellen kombinerar kvantitativ mikrobiell riskbedömning med kostnads-nyttoanalys. Den tillämpas i en fallstudie för Vombsjöns dricksvattensystem.
Rapporten sammanställer erfarenheter av drift, underhåll och utförda försök från 16 svenska infiltrationsvattenverk. Sammanställningen är ett underlag till en framtida handbok. Syftet med projektet var att lyfta kunskapsnivån, öka informationsutbytet samt bevara den kunskap som dagens operatörer på infiltrationsvattenverken besitter.
I slutet av oktober publicerade Svenskt Vatten rapporten ”Silverläckan” med nya laboratorieanalyser av sportkläder som behandlats med silver. Analyserna visade bland annat att en stor del av silvret i kläderna tvättas ur efter bara några tvättar. Efter tio tvättar i tvättmaskin hade över 70% av silvret läckt ut i vattnet. Så här svarade sportkedjorna:
