Det nya direktivet innebär strängare krav på reningsverk i hela Europa. Syftet är att minska utsläpp, uppnå energineutralitet och underlätta för cirkulär ekonomi. Direktivet gäller Svenskt Vattens medlemmar först efter att det införlivats i svensk lagstiftning. Sverige har nu 30 månader på sig för detta.
Svenskt Vattens VD Pär Dalhielm har skrivit ett brev till Klimat och miljöminister Romina Pourmokhtari där problemen med EU-kommissionens förslag till reviderat avloppsdirektiv påtalas. Svenskt Vatten bedömer att förslaget saknar viktiga krav och måste anpassas efter svenska och skandinaviska förhållanden.
Flera av EU-kommissionens förslag i nya avloppsdirektivet straffar effektiva reningsverk och orsakar kostnader utan miljönytta. Svenskt Vatten är kritiska till att EU-kommissionen inte föreslår ett undantag från den så kallade Weserdomen, ett beslut i EU-domstolen som innebär att flera svenska reningsverk riskerar bli nekade nya miljötillstånd när kommuner växer.
I värsta fall kan brotten mot det 30 år gamla avloppsdirektivet sluta med vite på flera hundra miljoner, pengar som i så fall kan komma att tas från miljödepartementets budget. EU-kommissionen hävdar att ett antal svenska reningsverk inte uppfyller kraven i direktivet. Svenskt Vatten menar att kommunerna följt och agerat enligt svenska statens regelverk, där råder inget tvivel.
Tolv avloppsreningsverk i elva svenska kommuner lever inte upp till kraven i direktivet enligt EU-kommissionen. Svenskt Vattens uppfattning är att ansvaret för den uppkomna situationen delas mellan de aktuella reningsverken, svenska staten och tillsynsmyndigheterna. Miljöminister Karolina Skog har kallat kommunstyrelseordförandena, Naturvårdsverket, Svenskt Vatten och SKL till möte den 23 januari.