Informationen på denna sida är avsedd för journalister, press och media.Klicka ja för att komma till nyhetsrummet. Klickar du nej kommer du tillbaka till mynewsdesk.com.
Ny rapport visar problemen med läkemedelsrester i vattenmiljöer. På 18 platser i landet har rester av det miljöskadliga läkemedlet diklofenak uppmätts över gränsvärdena för sjöar och vattendrag. Risk att gränsvärden överskrids på ytterligare 109 platser. En enda tub med diklofenak (bl a Voltaren och Eeze) räcker för att överskrida gränsvärdet i motsvarande volym som 232 st. 25-metersbassänger.
Hur påverkas odlingsmark vid långvarig spridning av avloppsslam när det gäller förekomst av antibiotika, andra antimikrobiella ämnen, resistenta bakterier och resistensgener? Studien visar att användning av avloppsslam på det sätt vi gör i Sverige inte verkar medföra några uppenbara risker för utveckling av antibiotikaresistens.
Det långsiktiga miljöarbetet som bedrivs av landets reningsverk fortsätter. De 41 Revaq-certifierade avloppsreningsverken tar hand om näringsresurserna i avloppet från mer än 5 miljoner svenskar. Ett ämne som Revaq behöver fokusera mer på är silver, som kommer från bland annat antibakteriell behandling av sportkläder.
Nu har det befarade inträffat. I Skåne nekades det kommunala VA-bolaget Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB (NSVA) tillstånd att förbättra reningen, trots att länsstyrelsens Miljöprövningsdelegation medger att den ansökta lösningen vore bättre för havs- och vattenmiljön totalt sett.
Wastewater is now considered a resource from where nutrients, energy and water can be recovered. In line with this, plant-wide modelling of wastewater treatment processes needs to account for new processes and state variables. In this research work, emphasis is given to phosphorus removal and/or recovery.
Utsläpp av växthusgaserna metan och lustgas har studerats vid avloppsreningsverken i Linköping och Norrköping. Alla reningssteg har mätts med ny kamerateknik.
Projektet har tagit fram en handboksliknande rapport om markbaserade avloppsanläggningar för över 50 personekvivalenter (pe) av typen markbäddar och infiltrationsanläggningar.
Biogasanvändningen ökade med 7 procent i Sverige under 2019 och uppgår nu till nära 4 terawattimmar. Den svenska biogasproduktionen ökade med 3,3 procent. Samtidigt användes 2,4 miljoner ton rötrest från svenska biogasanläggningar som gödningsmedel inom jordbruket. Det visar ny statistik från Energimyndigheten
Projektet har analyserat mikroplaster inklusive däckpartiklar i ett antal vatten- och slamflöden − till, inom och från avloppsreningsverk. Rapporten ska hjälpa VA-huvudmännen att ta välgrundade beslut om eventuella åtgärder för att minska mängden mikroplaster till miljön.
Den statliga utredningen om Giftfri och cirkulär återföring av fosfor från avloppsslam har nu överlämnats till regeringen. Utredningen föreslår förbud mot spridning av avloppsslam med undantag för spridning av slam med god kvalitet på jordbruksmark. Istället för att bidra till klimatutsläpp genom förbränning av slam ska vi utveckla resursanvändningen och lagra kol i marken.
Fosfor har länge starkt prioriterats vad gäller återvinning från avlopp och i direktivet till den sittande slamutredningen är fosfor det enda näringsämnet som nämns. Kväve bör dock prioriteras högst enligt en ny utvärdering av kriterier kopplade till användning av icke förnybar resurs, sårbarhet, och potentiellt minskad klimatpåverkan.
Instrumenten på avloppsreningsverken blir allt fler och är viktiga för både övervakning och processtyrning. Rapporten sammanställer praktiska erfarenheter och kunskap kring instrumentering, och ska bidra till att reningsverken i Sverige får tillräckligt god mätdatakvalitet från sina instrument för att de ska kunna nå sina utsläppskrav. Rapporten innehåller handfasta råd och rekommendationer.
Landets 42 Revaq-certifierade reningsverk står numera för 50 procent av den totala slamproduktionen i Sverige. Den totala mängden slam som godkänts av Revaq för användning på åkermark uppgick förra året till 90 700 ton torrsubstans (TS). Av dessa användes 65 000 ton TS på åkermark och resterande som anläggningsjord.
I värsta fall kan brotten mot det 30 år gamla avloppsdirektivet sluta med vite på flera hundra miljoner, pengar som i så fall kan komma att tas från miljödepartementets budget. EU-kommissionen hävdar att ett antal svenska reningsverk inte uppfyller kraven i direktivet. Svenskt Vatten menar att kommunerna följt och agerat enligt svenska statens regelverk, där råder inget tvivel.
Rapporten sammanfattar erfarenheter och rekommendationer från fem avloppsreningsverk med membranbioreaktor (MBR) och strikta utsläppskrav i USA. Reningsprocessen fungerar väl hos de besökta verken, men de har vissa gemensamma utmaningar och det finns rekommendationer som kan vara till nytta för svenska avloppsreningsverk i samband med uppgradering till MBR.
C-rapport: En beskrivning av systemet för inventering och reducering av metanemissioner från samrötningsanläggningar, avloppsreningsverk och biogasuppgraderingsanläggningar.
Rapporten ger en översikt av presentationerna under ett seminarium i Malmö i april 2018. Seminariet handlade om fosforåtervinning från avloppsvatten, med fokus på termokemisk behandling av avloppsslam. Det anordnades av bland andra IWA Sverige. Syftet var att ta in kunskap från andra länder och att låta teknikleverantörer presentera sin teknik.
Rapporten innehåller metoder och resultat från en inledande kartläggning av mikroplaster i det VA-tekniska kretsloppet. Resultaten ger bland annat en bild av hur mikroplastinnehållet kan se ut i inkommande avloppsvatten (efter rensgaller), utgående avloppsvatten, slam, slamgödslad jord och biogödsel, samt vilka plasttyper som kan förekomma.
En ny rapport från Svenskt Vatten Utveckling ökar kunskapen om mikroplast i avloppsvatten, slam och åkermark. Rapporten visar att avloppsreningsverken renar bort 99% av mikroplasten från avloppsvattnet, men av den bortrenade mikroplasten hamnar endast 40% i slammet och det finns mikroplast i åkermark oavsett om den gödslats med slam eller mineralgödsel.
Professor emeritus i Vattenförsörjnings- och avloppsteknik vid institutionen för kemiteknik vid Lunds Universitet, Jes la Cour Jansen, är en av två föregångare inom VA-branschen som på årets Dansk Vand konferens blivit tilldelad BIOFOS Ressourcepris.
När du väljer att skapa ett konto och följa ett nyhetsrum kommer dina personuppgifter behandlas av oss och av ägaren av nyhetsrummet för att du ska kunna motta nyheter och uppdateringar enligt dina bevakningsinställningar.
För att läsa mer om detta, var vänlig läs vår Integritetspolicy för Användare vilket berör vår behandling av dina personuppgifter, och Integritetspolicy för Contacts som berör behandlingen av dina personuppgifter från ägaren av nyhetsrummet du följer.
Vänligen notera att våra Användarvillkor gäller alla våra tjänster.
Du kan dra tillbaka ditt samtycke när som helst genom att avregistrera dig eller genom att ta bort ditt konto.
Mejl skickat till __email__. Klicka på länken i mejlet för att följa Svenskt Vatten AB.