Priset för vatten och avlopp (VA) ökade med i genomsnitt elva procent under 2025. Det visar Svenskt Vattens senaste rapport om VA-priser. Rapporten kartlägger utvecklingen av priser och avgifter i Sveriges kommuner. Bakom förändringarna ligger bland annat stigande kostnader för råvaror, energi och kapital samt ett växande investeringsbehov.
Regeringens VA-beredskapsutredning är en gedigen och väl genomarbetad produkt, som lägger grunden för att ytterligare stärka den samhällskritiska VA-branschen. Samverkan mellan kommuner lyfts upp som en nödvändighet för att även små kommuner ska ha möjlighet lösa de utmaningar de står inför. Utredningen öppnar för nya möjligheter för branschen, till exempel ändras möjligheterna till fondering.
Ny SVU-rapport: Övervakning och underhåll av luftarsystem. Tillståndsbaserat underhåll för ökad energieffektivitet på avloppsreningsverk. Den här undersökningen är den första i sitt slag där prestandan för använda luftare från svenska avloppsreningsverk har testats.
Tisdagen den 19 november firas Världstoalettdagen, en officiell FN-dag. I Sverige kostar fulspolning ca 1-1,5 miljarder kronor - varje år, säger Klara Westling miljöexpert hos Svenskt Vatten.
Det nya direktivet innebär strängare krav på reningsverk i hela Europa. Syftet är att minska utsläpp, uppnå energineutralitet och underlätta för cirkulär ekonomi. Direktivet gäller Svenskt Vattens medlemmar först efter att det införlivats i svensk lagstiftning. Sverige har nu 30 månader på sig för detta.
Media hälsas välkommen till NORDIWA 2023 i Göteborg den 5-7 september. Konferensen behandlar bl. a. hur klimatutmaningen ska hanteras och våra samhällen anpassas när skyfallen kommer tätare och blir allt kraftigare? Hur förebyggs kriser och görs försörjningskedjor starkare så att exempelvis kemikaliebrist inte uppstår? Vad händer med EU-kommissionens förslag till nytt avloppsdirektiv?
Rapporten beskriver en ny process för förbehandling av avloppsvatten, nämligen förfiltrering följd av hydrolys och fermentering av det slam som uppstår. Processen utvärderades med en pilotanläggning för 800 personekvivalenter (pe) under två års drift. Slutsatsen är att tekniken är mogen att implementeras som förbehandling vid kommunal avloppsvattenrening.
Är markbäddar ett hållbart alternativ till konventionella avloppsreningsverk i landsbygdsområden med tanke på rening av läkemedelsrester och smittämnen? Den markbädd som undersöktes hade relativt hög reduktion av virus och vissa läkemedel jämfört med både ett reningsverk med en satsvis biologisk reaktor och med konventionella reningsverk.
I Sverige saknas det formella riktlinjer för hur avloppsreningsverk ska dimensioneras. Det är inte ovanligt att verken dimensioneras utifrån erfarenhet och tumregler utan att det preciseras vilka osäkerheter som har hanterats. Projektet visar att flera svagheter med traditionell dimensionering skulle kunna vägas upp genom ökad användning av osäkerhetsanalys och processimulering.
Svenskt Vattens VD Pär Dalhielm har skrivit ett brev till Klimat och miljöminister Romina Pourmokhtari där problemen med EU-kommissionens förslag till reviderat avloppsdirektiv påtalas. Svenskt Vatten bedömer att förslaget saknar viktiga krav och måste anpassas efter svenska och skandinaviska förhållanden.
Projektet har utvärderat en ny teknik för återvinning av fosfor och kväve ur rejektvatten från rötkammare. Pilotförsök genomfördes under 2021 på testbädden RecoLab vid Öresundsverket i Helsingborg. Driftdata användes som bas för en livscykelanalys, och extraherade näringsprodukter analyserades för förorenande ämnen.
Ny SVU-rapport: Vägledning för lustgasmätning vid avloppsreningsverk. Rapporten går igenom det som en processingenjör behöver veta om lustgasmätning på ett avloppsreningsverk: analysteknik, mätmetoder, provtagningsmetoder och beräkning av emissioner. Den avslutas med en vägledning som ger råd och rekommendationer.
Rapporten sammanfattar resultat från en studie där organiska mikroföroreningar, främst läkemedel, har analyserats på ett avloppsreningsverk som har två parallella biologiska reningsprocesser i fullskala: konventionellt aktivt slam och aerobt granulärt slam. De två processerna har jämförts när det gäller reningen av organiska mikroföroreningar.
Rapporten beskriver etablerade och nya tekniker för kväveåtervinning ur avloppsvatten, och jämför återvinningsmetoderna med andra sätt att tillverka kvävegödsel när det gäller klimatpåverkan och kostnader. Rapporten innehåller också en kort genomgång av möjligheter för återvinning av kalium och svavel och en statusuppdatering av metoder för återvinning av fosfor.
Flera av EU-kommissionens förslag i nya avloppsdirektivet straffar effektiva reningsverk och orsakar kostnader utan miljönytta. Svenskt Vatten är kritiska till att EU-kommissionen inte föreslår ett undantag från den så kallade Weserdomen, ett beslut i EU-domstolen som innebär att flera svenska reningsverk riskerar bli nekade nya miljötillstånd när kommuner växer.
Rapporten går igenom problematiken med högfluorerade ämnen, PFAS, med särskild inriktning på avloppsreningsverkens roll och ansvar. Den sammanställer befintlig kunskap och kunskapsluckor men ger också vägledning och rekommendationer. Även om bara en mindre del av PFAS i miljön sprids via avloppsvatten finns det skäl för avloppsreningsverken att att lära sig mer.
Projektet har kartlagt mikroplastflöden i olika delar av Käppala reningsverk och är en komplettering till tidigare undersökningar. Analyser har kunnat identifiera partikelantal, massa och polymertyp i olika provtagningspunkter. Resultaten visar att Käppalaverket precis som andra reningsverk har god avskiljning av mikroplast från vattenfasen och låg tillförsel till recipienten.
Uppvärmning av tappvarmvatten utgör lejonparten av den totala energianvändningen i den urbana vattencykeln, upp till 90 procent. Uppskattningar visar att 780 till 1 150 kWh per person och år används i svenska hushåll i form av varmvatten. Denna energi hamnar huvudsakligen i avloppsvattnet. Variationerna i varmvattenanvändning är stora och det går att göra besparingar på brukarnivå.
Den svenska biogasproduktionen ökade svagt under 2020 till totalt 2161 GWh, visar ny statistik från Energimyndigheten. Biogasen producerades främst av olika typer av avfall och restprodukter som avloppsslam, matavfall, gödsel och avfall från livsmedelsindustri. Den totala biogasanvändningen (produktion plus nettoimport) ökade med två procent under 2020 jämfört med 2019.
Projektet visar att det vid förbränning av avloppsslam går att separera fosfor från de flesta tungmetaller. Genom samförbränning med kaliumrik biomassa, i detta fall vetehalm och solrosfröskal, fick man mer växttillgängliga fosfater än de som bildas vid förbränning av enbart slam. För bästa resultat bör slam och biomassa sammanfogas i pellets, briketter eller granuler.
