Vid en organisk belastning på cirka 4,2 kg glödförlust meter(upphöjt-3) dag-1 (cirka +50 % jämfört med normaldrift) gav processen cirka 4 % bättre specifikt metanutbyte jämfört med en parallell kontrollreaktor vid samma belastning. Vid torrsubstanshalter högre än 6,5 % kunde betydande försämring av omrörning och värmeväxling ses.
Studien har undersökt förekomsten av läkemedel i källsorterade avloppsfraktioner, latrin och klosettvatten, före och efter stabilisering och hygienisering (våtkompostering, ammoniakbehandling och rötning). Potentiell ackumulering och flöden i mark samt upptag i växter av läkemedel studerades m h a modellsimuleringar.
Analys av de mikroorganismer som ingått i studien visar på stora variationer mellan reningsverk, årstider samt mikroorganismer. Generellt kan en något högre reduktion av de studerade mikroorganismerna ses efter 6 månaders lagring jämfört med 3 månader.
Rötning med inledande hydrolyssteg har jämförts med enstegsrötning genom försök i lab- och pilotskala för olika blandslam. Effekt på utrötningsgrad, metanproduktion och patogenreduktion har undersökts.
Information om ny c-rapport från Svenskt Vatten Utveckling! Nr: C SGC219 Titel: Livscykelanalys av biogas från avloppsreningsverksslam Författare: David Palm och Mats Ek, IVL Svenska Miljöinstitutet AB Område: Avlopp
Nr: C SGC215 Titel: Rötning med inledande biologiskt hydrolyssteg för utökad metanutvinning på avloppsreningsverk och biogasanläggningar Författare: Emelie Persson, Elin Ossiansson, My Carlsson, Martina Uldal, Lars-Erik Olsson Område: Avlopp