Ny mätning från SOM-institutet: de har högst förtroende för kommunikatörer

Varje år sedan 1986 genomförs den nationella SOM-undersökningen, som bland annat presenteras i rapporten Svenska Trender. Hösten 2023 var första gången SOM-institutet studerat allmänhetens förtroende för kommunikatörer, och resultaten visar att förtroendet för kommunikatörer är lika lågt som för rikspolitiker. Nya analyser, som Sveriges Kommunikatörer är först med att publicera, visar att få faktiskt tar ställning och att skillnader i ålder, kön och politik spelar viss roll för hur stort förtroende man har för kommunikatörer.

SOM-institutet vid Göteborgs universitet släpper årligen statistik kring bland annat allmänhetens förtroende för olika institutioner och yrkesgrupper, partiövertygelse och nyhetskonsumtion. I den senaste SOM-undersökningen mättes för första gången någonsin allmänhetens förtroende för kommunikatörer som yrkesgrupp. Resultaten visar övergripande att förtroendet är ganska lågt. Rapporten Svenska Trender visar att allmänheten har likvärdigt förtroende för kommunikatörer som för rikspolitiker. 25 procent av svenskarna säger sig ha ganska eller mycket stort förtroende för hur kommunikatörer sköter sitt arbete.

Sveriges Kommunikatörer är först med att få publicera nya analyser från SOM-institutet, som visar att bilden egentligen inte är fullt så negativ, och att det snarare handlar om att förhållandevis få svenskar faktiskt tar ställning. En majoritet, 56 procent, av de som besvarat enkäten väljer alternativet Varken stort eller litet förtroende. Det bedöms som betydligt mer ovanligt att ha en uppfattning om kommunikatörers arbete än exempelvis sjukvårdspersonal, rikspolitiker, journalister eller poliser.

Vidare svarar endast 19 procent att de har litet förtroende för kommunikatörer. Det är med andra ord fler svenskar som har förtroende än som inte har det, vilket ofta beskrivs som en positiv förtroendebalans (+6). Här kan man jämföra med rikspolitikerna, som i stället har en negativ förtroendebalans i undersökningen (-8).

– Förtroendet för kommunikatören är direkt nödvändig för att kunna ta del av och lita på information som når allmänheten. De senaste årens utveckling med kris, krig i vårt närområde och pandemi har visat hur viktigt det är att snabbt nå ut med information om skydd och vaccineringar, vid snöstorm eller översvämningar, hur vi snabbt stoppar falska nyheter och felaktiga informationskampanjer. Då är det direkt avgörande att man litar på kommunikatörens roll och funktion i samhället, säger Caroline Thunved, vd och generalsekreterare på Sveriges Kommunikatörer.

SOM-institutets statistik visar att den fjärdedel av svenskarna som svarar att de faktiskt har förtroende för kommunikatörers arbete skiljer sig lite från snittet på vissa områden:

• Yngre har högre förtroende och lättare att ta ställning än äldre.
• Kvinnor har högre förtroende än män.
• Boende i större städer har högre förtroende än boende på landsbygden.
• Inga tydliga skillnader vad gäller utbildning eller inkomst.
• Personer som står något till vänster i politiken, i synnerhet de som sympatiserar med Socialdemokraterna, har högre förtroende. Lägst förtroende har personer som står klart till höger politiskt.

– Gruppskillnaderna är inte särskilt dramatiska, men ålder är den bakgrundsvariabel som verkar spela störst roll för förtroendet för kommunikatörer. En faktor som förmodligen påverkar är att titeln kommunikatör är en relativt nyetablerad yrkesbenämning och svårare att relatera till för de lite äldre grupperna, säger Daniel Jansson, forskningskommunikatör på SOM-institutet.

– Undersökningsresultaten indikerar att många inte vet vad en kommunikatör gör och fyller för funktion i samhället. Här behöver vi på Sveriges Kommunikatörer, och resten av branschen, bli bättre på att visa vikten av kommunikation i organisationer och företag. Kommunikatören är en grundsten i vår demokrati som genom sin expertis upprätthåller medborgardialog och transparens mellan det offentliga och den enskilde, säger Caroline Thunved.

Om undersökningen:

• Den trettioåttonde årliga nationella SOM-undersökningen
• Datainsamlingsperiod: 18 september - 30 december 2023
• Urval: 26 250 slumpmässigt utvalda personer boende i hela Sverige.
• Ålder: 16 - 90 år
• Nettosvarsfrekvens: 48 procent

Läs fullständig metodrapport.
Längre ner på sidan finns pressbilder samt nedladdningsbar grafik.