Sveriges Skolledare i skrivelse till Gunnar Strömmer: lagförslaget undergräver elevernas förtroende för skolan

Skolan är ingen brottsbekämpande myndighet. I en skrivelse till Justitieminister Gunnar Strömmer ger Sveriges Skolledare förslag på hur regeringen kan komma vidare i frågan om informationsdelning till rättsväsendet efter Lagrådets skarpa kritik.

Skolan ska vara en trygg och säker plats för både elever och personal. Tyvärr visar ibland verkligheten något annat. Vi får rapporter om gängkriminella som använder skolmiljön för att locka barn att utföra tjänster mot ersättning och att vissa barn har svårt att stå emot. Vi är många som är överens om att det behövs insatser för att säkerställa att skolan förblir trygg och säker.

En rad remissinstanser var kritiska till utredningens förslag, däribland Sveriges Skolledare som formulerat sina invändningar i ett remissvar. Sveriges kommuner och regioner (SKR) samt Skolverket lämnade redan under utredningens gång en rad invändningar som också vi instämmer i. En skyldighet att lämna uppgifter till brottsbekämpningen ligger inte inom skolans uppdrag som det är formulerat idag och den tid uppgiften riskerar att behöva ta i anspråk, kommer med nödvändighet att behöva tas från aktiviteter som syftar till elevers lärande och utveckling.

Sveriges Skolledare ser inte att det ligger varken i samhällets eller de enskilda elevernas intresse att skolans fokus förändras. En generell informationsplikt på eget initiativ kommer inte främja elevernas skolgång, tvärt om kommer det leda till att vissa barn och unga håller sig borta från skolan. Och kanske särskilt de som skulle behöva skolans positiva, framtidsinriktade miljö bäst.

Justitieministern har uttalat att regeringen trots all kritik vill gå vidare med förslaget. Sveriges Skolledare vill därför genom denna skrivelse lämna konkreta förslag på en bättre utformad reform:

• Fel nivå: Om det ska införas en informationsdelningsskyldighet anser Sveriges Skolledare att skyldigheten i lagtexten riktas mot huvudmannen i stället för mot rektor, eventuellt med möjligheter att delegera uppgiften. Skolledare arbetar redan under hög arbetsbelastning och utsätts för risker som hot och våld. Tre av fyra rektorer använder mindre än 25 procent av sin arbetstid åt sitt pedagogiska ledarskap. En ny rapport från Arbetsmiljöverket visar att antalet anmälningen av hot och våld i skolan ökat med 150 procent de senaste tio åren. Sveriges Skolledares undersökning visar att fler än två av fem rektorer som utsatts för hot, våld eller trakasserier, blivit utsatta av elever. Att rektorer förväntas ta ansvar för brottsbekämpning skulle ytterligare försämra deras arbetsmiljö och försvåra deras möjligheter att fokusera på utbildning och elevhälsa. Det riskerar dessutom att öka risken att skolledare själva utsätts för hot och våld.

• Skrivningarna om att information ska delas även utan begäran bör tas bort. Tvingande uppgiftsskyldigheter riskerar att skada det förtroende som elever och vårdnadshavare har för skolan som en neutral och trygg plats. Förslaget omfattar även händelser utanför skolmiljön, vilket ytterligare undergräver tilliten till skolan. Att lärare inte avkrävs en sådan skyldighet förlorar helt i betydelse om motsvarande krav istället läggs på rektor. Förbundets bedömning är att det idag kan förekomma att rektorer nås av information gällande enskilda elevers riskbeteende som sedan inte förs vidare till andra mottagare än socialtjänsten, men att detta i huvudsak beror på att det inte finns fungerande samverkansstrukturer på plats dit rektor kan vända sig. Sveriges Skolledare är övertygade om att landets rektorer kommer att dela nödvändiga uppgifter inom ramen för de samverkansorgan som finns och uppmanar regeringen att istället säkerställa att denna samverkan får rätt förutsättningar.

• Tydliggör kraven på vilken information som ska delas. Lagrådet konstaterar att det är de brottsbekämpande myndigheterna som kan avgöra vad för uppgifter man behöver, vilket också kan leda till att de tvingas hantera en mängd information som inte är av betydelse. I en situation där övrigt reformarbete snarast inriktas mot att minska skolans administrativa börda riskerar en otydlig lagstiftning att istället kraftigt öka uppgiftslämnarbördan.

• Ändra fokus på regleringen för skolan: Lagförslaget går att läsa som att skolan ska prioritera brottsbekämpning framför det grundläggande uppdraget – att ge elever en god utbildning och en trygg miljö. Genom att skifta fokus till att polisanmälningar ska ske med hänsyn till den enskilda elevens bästa säkerställer vi att regleringen berör det som långsiktigt förebygger kriminalitet från första början - nämligen tidiga insatser och stöd till elever.

Sveriges Skolledare delar den oro som SKR lyfter fram gällande risken att skolan ses som polisens förlängda arm. Som skolledare ligger din främsta lojalitet hos eleven och ett yrkesetiskt korrekt handlande kräver att en skolledare testar alla tillgängliga verktyg i syfte att eleven ska klara målen för utbildningen. Att i ett pressat ekonomiskt läge behöva omprioritera redan alltför begränsade resurser från utbildningsstöd till brottsbekämpning kan utgöra ett svårt yrkesetiskt dilemma för många rektorer. Den bästa brottsbekämpningen är självklart istället att satsa på tidiga insatser för elever i riskgrupperna och att på alla sätt främja skolnärvaro.

På uppdrag av Sveriges viktigaste chefer,

Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande Sveriges Skolledare