Aftonbladets granskning av Bromma hus visar ingen vacker bild över Sveriges bostadspolitik 2026. Här placerar socialtjänster från Stockholms län människor i utsatta livssituationer som av olika skäl saknar ett tryggt boende. Bland vägglöss, kackerlackor, trasiga dörrar, fönster och ventilation, bor människor som utsatts för våld i nära relationer, människor med beroende sjukdom, nyanlända och pensionärer i ekonomisk utsatthet. Några bor här på eget initiativ, eftersom de inte har råd med annat boende. Det är misär och ett svek mot människor som lever i den allra största utsattheten i Sverige.
Men så här behöver det inte vara. I Hemlöshetsrapporten 2026 redovisar vi, Sveriges Stadsmissioner ett 32-punktsprogram för att avskaffa hemlösheten i Sverige.
För att hemlösheten ska kunna lösas måste bostadspolitiken och socialpolitiken kopplas ihop. Vi behöver en Bostadskommission som tar ett helhetsgrepp om bostadsmarknaden för att komma till rätta med de stora bristerna i tillgång, fördelning och efterfrågan på prisrimliga bostäder så att alla människor får en trygg bostad.
– Vi behöver en social bostadspolitik, säger Jonas Rydberg, Sveriges Stadsmissioners generalsekreterare, i reportaget. Det finns i alla andra europeiska länder, men i Sverige har vi inte haft någon på 50 år.
Länkar till artikelserien och Hemlöshetsrapporten finns i kommentarerna.