Ingen vill ha spam - alla vill ha IKEA-katalogen

Vissa former av reklam har vi svårt att tolerera, som telefonförsäljning, spam och reklam via Internet. Vissa miljöer vill vi också ha reklamfria, som exempelvis dagis och skolor. Å andra sidan uppskattar de flesta en bra reklamfilm och inser värdet med sponsring. Drygt åtta av tio låter fortfarande all reklam strömma fritt ner i brevlådan medan nästan lika många skulle vilja ha en möjlighet att undvika TV-reklam. Tycker vi om reklam? Njä, men vi accepterar den och berör den mig tillräckligt vill jag gärna ha den. Intervjuundersökningen som utförts av undersökningsföretaget QuickWise och som presenteras på Stora Annonsördagen den 28 april, visar svenska folkets ambivalenta inställning till reklam. - Undersökningen visar att vi behöver en smartare och mer integrerad kommunikation, säger Anders Ericson, vd på Annonsörföreningen. Reklam som berör men som inte känns för påträngande och närgången. Det finns reklam vi tycker direkt illa om. Telefonförsäljning toppar den negativa listan, nio av tio personer vill helst slippa säljande telefonsamtal därhemma. Nästan lika många är negativt inställda till spam, oönskad reklam via e-mail, och över hälften säger att spam har gjort dem mer negativt inställda till reklam över huvud taget. Reklam på Internet, reklam via e-mail, radioreklam och TV-reklam är andra former av reklam som ungefär hälften av de tillfrågade säger att de inte tycker om. En tredjedel säger att de byter kanal så fort det kommer reklam och, konstigt nog, är fler unga människor i ålder 15 till 24 år negativt inställda till radioreklam. En bra reklamfilm, å andra sidan, uppskattar de flesta och många inser värdet av sponsring. Annonser i tidningar kanske vi inte direkt tycker om, men vi tycker heller inte illa om dem. Sex av tio av de tillfrågade verkar helt enkelt acceptera tidningsreklam. Får vi bestämma vill vi helst ha reklam om livsmedel eller skor och kläder, om vi är kvinnor och om hemelektronik eller IT/telekom, om vi är män. Oadresserad direktreklam tycker vi bättre om än adresserad, tre av fyra vill inte ha oadresserad jämfört med nästan varannan som inte vill ha adresserad reklam. Nästan alla, åtta av tio, vill ha IKEA-katalogen och sju av tio vill ha erbjudanden från den lokala livsmedelsbutiken. Bara 17 procent av de tillfrågade har en skylt på brevlådan med ”Ingen reklam tack”. - Den här siffran förvånade oss, säger Anders Ericson, vi trodde nog att fler skulle säga nej till reklam, men det visar också att om reklamen känns angelägen så är den välkommen. Vår inställning till reklam beror alltså mycket på vilken typ av reklam vi utsätts för och hur mycket den berör oss. Var den visas och mot vem den riktar sig är också viktigt. Reklam mot barn är känsligt, nästan sju av tio tycker att det finns för mycket reklam riktad mot barn. Nästan lika många upplever att reklam mot barn har blivit mer påträngande på senare år och 47 procent tycker att reklam mot barn borde totalförbjudas. Vi vill heller inte ha reklam i miljöer där barn vistas. Nio av tio svenskar tycker inte att de ska finnas reklam på förskola/dagis, låg och mellanstadieskolor. Sju av tio tycker inte att reklam ska finnas i skolböcker och inte heller på högstadieskolor, bibliotek och museer. Miljöer där vi helt och hållet accepterar reklam är däremot idrottsanläggningar, biografer, bussar, flygplatser, köpcentra, etc. - Lagstiftning är på många sätt bra, men självreglering i form av egenåtgärder, där näringslivet och organisationer själva på ett både enkelt och snabbt sätt kan påverka utvecklingen anser vi vara en bättre väg. På detta sätt vill skapa en väl fungerande reklammarknad, vilken är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle, säger Anders Ericson. För ytterligare information, kontakta: Anders Ericson, VD, Annonsörföreningen Tel: 08-545 252 32, Mobil: 0708-18 75 99 Eller Elisabeth Thörnsten, informationsansvarig, Annonsörföreningen Tel: 08-545 252 34, Mobil: 0708-34 66 30 www.annons.se Om Annonsörföreningen: Annonsörföreningen har i mer än 80 år fört Sveriges annonsörers talan mot leverantörer, politiker och till folket. Syftet har alltid varit att främja utvecklingen för en effektivare marknadskommunikation och samtidigt ge medlemmarna – cirka 430 företag, myndigheter och organisationer – utbildning, rådgivning och stöd i samband med förhandlingar. Hälften av de samlade reklaminvesteringarna i landet kommer idag från Annonsörföreningens medlemmar. Redan när föreningen bildades – då under namnet Svenska Annonsörers Förening – var det mest prioriterade uppdraget att skaffa fram verifierade upplagesiffror och pålitlig statstik från landets tidningar. En strävan har också varit att all marknadsföring ska hålla en hög etisk nivå. Det gör man bland annat genom att finnas representerad i en mängd olika kommittéer, nämnder och råd inom marknadskommunikationens område. Stora Annonsördagen arrangeras av Annonsörföreningen och är en årligt återkommande temadag och mötesplats för marknadsförare.