Kritiska metaller och mineral finns i svensk berggrund

SGU har deltagit i en expertgrupp under EU-kommissionens ledning, som i en ny rapport har identifierat fjorton metaller och mineral som mycket viktiga för EU de kommande 10-åren. Rapporten kommer att användas i arbetet med att dra upp strategierna för att säkra EUs tillgång till råvaror. 

Vi som lever i västvärlden förbrukar i genomsnitt mer än tusen ton metaller och mineral per person under vår livstid. En arbetsgrupp som arbetat på uppdrag av EU:s kommission för näringsliv och företagande har identifierat 14 metaller och mineral som mycket viktiga för EU under den närmaste 10-årsperioden. De kallas även kritiska metaller eftersom EU i stort sett är helt beroende av import av dessa från övriga delar av världen. Arbetsgruppen har bestått av företrädare för myndigheter, företag och branschorganisationer. Från svensk sida har Ulf Marklund, Boliden, och Carl-Magnus Backman, SGU, deltagit.

Gruppen har identifierat följande metaller och mineral som kritiska: antimon, beryllium, kobolt, flusspat, gallium, germanium, grafit, indium, magnesium, niob och tantal, platinagruppens metaller, sällsynta jordartsmetaller samt volfram.

Tillgänglighet och miljöpåverkan

Man har bedömt metallerna eller mineralen ur två aspekter, dels hur väsentliga de är för den europeiska industrin, dels hur lättillgängliga de bedöms vara. Resultatet presenteras i ett diagram med de två faktorerna på varsin axel. I den slutliga sammanställningen har man även försökt väga hur utvinning och användning av materialet påverkar miljön.

Svenska fyndigheter

Det finns goda möjligheter att hitta flera av dessa metaller i den svenska berggrunden och prospektering pågår för närvarande efter kobolt i Vena och flusspat i Storumantrakten, efter sällsynta jordartsmetaller vid Norra Kärr och Olserum i Småland och efter volfram i Bergsslagen. I de komplexa sulfidmineraliseringarna med zink, koppar och bly i Skellefteåtrakten förekommer även gallium och germanium, men världsmarknadspriset är för närvarande för lågt, för att en ekonomisk utvinning ska vara möjlig av dessa. Flera fyndigheter av grafit finns i Sverige och några har klassats som riksintressen för utvinning. Brytning av grafit gjordes senast i Sverige år 2001.

Rapporten kommer att användas i arbetet med att dra upp strategierna för att säkra EUs tillgång till råvaror, ett arbete som kommissionen kommer att publicera i höst.

Du hittar mer information och länk till rapporten här (på engelska).

Vill du veta mer? Kontakta:

Carl-Magnus Backman, SGU, tel. 018 - 17 92 66