Sveriges kristna råd: Lyft blicken och fokusera på vår gemensamma framtid!

Sveriges samlade kristenhet, genom Sveriges kristna råds presidium, gör idag ett uttalande inför valet på söndag efter enskilda samtal med partiledarna under det senaste året.
Kyrkoledarna vädjar till både politiker och väljare att lyfta blicken och inte bara fastna i el- och bensinpriser och ett upptrissat tonläge med överdrivet fokus på hårdare tag.
Pandemier, krig och klimatförändringar visar nämligen hur allt hänger samman och är utmaningar som inget ensamt land kan lösa på egen hand.

2022-09-08
Uttalande inför valet 2022 från Sveriges kristna råds presidium:

Lyft blicken och fokusera på vår gemensamma framtid

När svenska folket snart går till valurnorna möts plånboksfrågorna och akuta existentiella utmaningar för Sverige och hela världen. Postpandemi, våldsupptrappning, skjutningar, eskalerande klimatkris, kriget i Ukraina, växande fattigdom, ökande psykisk ohälsa, globala ekonomiska påfrestningar: allt detta kräver mer än snabba lösningar.

Inför valet har Sveriges kristna råd samtalat med alla riksdagspartiers ledare, förutom Magdalena Andersson. Slutsatsen efter dessa möten är att det finns ingen ersättning för det som kyrkorna ger.

Inför de mörka molnen på vår och kommande generationers framtidshimmel betonar vi nödvändigheten att värna alla människors lika värde och värdighet, upprätthålla ett solidariskt bistånd och prioritera klimatarbetet. Det finns ingen planet B och det är nu som vi formar den framtid som våra barn och barnbarn går till mötes.

Att bemästra svårigheter kräver motståndskraft. Motståndskraft förutsätter ett visst mått av psykisk, existentiell och andlig hälsa. Enligt WHO innefattar hälsa också den andliga hälsan. Sedan 2020 är FN:s barnkonvention lag i Sverige. I artikel 27 fastslås varje barns rätt till den levnadsstandard som krävs för dess fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling. De flesta av dessa områden räknas i vårt land som samhällsfrågor, såsom hälsovård och utbildning. Barns andliga utveckling degraderas däremot till ren privatsak. Det är inte bra nog för att ge kommande generationer förutsättningar att klara nödvändiga omställningar.

Därför har vi med partiledarna också diskuterat frågan om religionsfrihet som rätten till tro, inte bara från tro. När 6,6 miljoner människor i Sverige är medlemmar i något trossamfund är det missvisande med ateism som samhällsnorm. Staten ska vara sekulär, men samhället är det inte.

Partiledarsamtalen avslöjade en påtaglig valhänthet. Å ena sidan förväntas kyrkorna närvara vid personliga och samhälleliga kriser, på anstalter, häkten och sjukhus. Å andra sidan sker en tydlig åtstramning: lagförslag för att stoppa konfessionella skolor, grundat på fördomar om att tro och kunskap utesluter varandra och ensidigt fokus på religiös extremism, och demokrativillkor med orimliga krav för trossamfunden – krav som aldrig skulle accepteras för idrottsrörelsen!

Den stora majoriteten av trossamfundens medlemmar är aktiva medborgare med engagemang för samhället och sina medmänniskor. Ändå lägger partiföreträdare, samtidigt som de i enrum lovordar trossamfundens bidrag till samhället, förslag som hotar att inskränka religionsfriheten. Sverige behöver inte nya regelverk som förhindrar livsviktig verksamhet för människor som befinner sig i kris.

Oavsett politiska vindar och ekonomins svängningar kommer trossamfundens folk fortsätta att sitta vid sjukbäddar, besöka fängelser och lyssna på sörjande. Vi fortsätter skapa meningsfull gemenskap i glädje och sorg. Vi ber och arbetar för rättvisa och fred i världen. Vi agerar utifrån Jesu uppmaning att ha särskilt fokus på barnen. Vi sätter upp soppkök och natthärbärgen och stöttar i utsatthet. Allt sådant som partiledarna lovordar kyrkorna för i direkta samtal, medan de i offentligheten ofta ignorerar eller motarbetar en aktiv religionsfrihet.

Om vi ska bryta orsakskedjan som leder till våld och kriminalitet behövs mer och annat än strängare straff och screening av två- och femåringar. I samtalen med partiledarna har vi understrukit vikten av att se både den enskilda människan och hela skapelsen. Pandemier, krig och klimatförändringar visar hur allt hänger samman. Inget land kan ensamt lösa klimatkrisen eller världens mat- och energiförsörjning. Och inget land kan blunda för de gemensamma problemen.

Vi behöver se den större bilden. Vi – det är politiker, regering och alla medborgare. Valet 2022 handlar om så mycket mer än el- och bensinpriser. Lyft blicken och tänk: vi tillsammans och kommande generationers framtid.

Presidiet för Sveriges kristna råd:
Antje Jackelén, ärkebiskop Svenska kyrkan
Anders Arborelius, kardinal Stockholms katolska stift
Daniel Alm, föreståndare Pingst – Fria församlingar i samverkan
Benjamin Dioscoros Atas, ärkebiskop Syrisk-ortodoxa kyrkan
Sofia Camnerin, generalsekreterare Sveriges kristna råd

Läs uttalandet på Sveriges kristna råds webbplats:
https://www.skr.org/uttalande-...

Läs mer om Sveriges kristna råds samtal med partiledarna här:
https://www.skr.org/sveriges-k...