Västra Götaland: Bostadsbristen får allt allvarligare konsekvenser för våldsutsatta kvinnor och barn

Inför 25 november, FN:s internationella dag mot våld mot kvinnor. SKR presenterar nya siffror och kommentarer från kvinnojourer i hela landet.

På grund av bostadsbristen tvingas många våldsutsatta kvinnor och barn bo på kvinnojourerna i månader. En stor del av SKR:s kvinnojourer upplever att problemet blir värre och värre. Konsekvensen är fulla boenden och att jourerna tvingas tacka nej till kvinnor och barn som akut söker stöd och skydd. Bland flera av SKR:s kvinnojourer märks en markant ökning av antalet avvisningar av kvinnor och barn.

I BILAGA 1 finns siffror från Västra Götalands län, Stockholms län, Skåne län, Södermanlands län, samt Tierp-Älvkarleby, Gällivare, Falkenberg och Jönköping, där det går att se markanta ökningar i antalet avvisningar. Kvinnohuset Kassandra i Göteborg har t.ex. tvingats säga nej till 29 kvinnor och 20 barn bara sedan september 2012, jämfört med 54 kvinnor på hela förra året.

I BILAGA 2 finns fler kommentarer och exempel från kvinnojourer runt om i landet angående problemets orsaker, konsekvenser och lösningar.

– Att bo på en kvinnojour är inte en långsiktig lösning för någon, allra minst för ett barn. I det akuta skedet erbjuder kvinnojouren en trygg fristad från våldet, men att bli kvar där i månader och missa både skola och umgänge med kompisar försvårar barnets läkningsprocess. Här har kommunerna hela ansvaret, bostadsbrist ska inte stå i vägen för barns rättigheter, säger SKR:s ordförande Carina Ohlsson.  Risken finns förstås att kvinnan och barnen till slut tvingas flytta tillbaka till den våldsamma partnern.

–  I våras hade vi en kvinna med tre barn som tyvärr flyttade tillbaks till mannen med sina barn. Mordhoten och de sexuella övergreppen blev värre. Kvinnan berättade för oss att hon skulle klara att ta hand om och försörja sig själv och barnen, bara hon fick en bostad. Till slut hamnade hon på ett vandrarhem. Allt kringflyttande gjorde det svårt för henne att jobba och för barnen att gå i skolan, berättar Gerd Sjöberg Granlund, ordförande för Västerorts kvinnojour i Stockholm.

– Det är stor brist på hyresrätter. Skulle man hitta någon så krävs det alltid garantier, kanske några hyror i förskott. Det kan krävas att man inte har några betalningsanmärkningar. Det kan krävas fast arbete för att hyresvärden skall känna sig trygg med att hyra ut. Utsatta kvinnor blir på så sätt dubbelt utsatta eftersom man kan ha haft en livssituation under en tid som raserat så mycket i ens liv. Ekonomin är ofta en del. Och plötsligt står man även utan bostad” säger Maria Engblom på Kvinnojouren i Stenungsund.

Problemets orsaker

Bristen på hyresrätter. Kommunerna står utan alternativ att erbjuda våldsutsatta kvinnor och deras barn. Våldsutsatta kvinnor upplevs inte som de ideala hyresgästerna om hyresvärden kan välja och vraka, då de ofta står utan inkomst på grund av att de bott på en kvinnojour i månader. De kan också ha betalningsanmärkningar, skyddade personuppgifter och annat som försvårar för dem att söka bostad på vanlig väg.

Konsekvenser för våldsutsatta kvinnor och deras barn

• Att bli kvar med en misshandlande partnern/pappan
• Att bli kvar på kvinnojourens boende i månader
• Att tvingas flytta tillbaka till sin våldsamma partner/ex-partner
• Att tvingas flytta till vandrarhem eller hotellboende
• Jouren tvingas avvisa kvinnor och barn som akut behöver stöd och skydd då boendet är fullt.

Lösningen enligt SKR
Varje kommun bör upprätta en handlingsplan för hur de ska lösa bostadsfrågan för kvinnor och barn som tvingats fly sina hem på grund av våld. Det behövs formaliserade samarbeten mellan kommuner, bostadsbolag och kvinnojourerna där man hittar alternativ och lösningar.
Målet måste vara att ingen våldsutsatt kvinna (med ev. barn) ska behöva bo i månader på kvinnojour, behöva flytta till vandrarhem eller tvingas tillbaka till den våldsutövande partnern på grund av bostadsbrist i kommunen. Ansvaret för att se till detta är kommunens och ingen annans. Regeringen har också ett nationellt ansvar för bostadspolitiken och att det byggs fler lägenheter och finns billiga hyresrätter

Nedan listan per jour hur många kvinnor resp. barn som jouren tvingats avvisa i sept-nov 2012, resp. under hela 2011, samt jourens kommentarer.

Jour: Kvinnojouren Linnéan, Lidköping
Avvisningar sept-nov 2012: 3 kvinnor / 2 barn
Avvisningar hela år 2011: 28 kvinnor / 21 barn
Kommentar: ”Vi är alldeles övertygade om att det är mycket svårare att få lägenhet till dessa kvinnor och barn idag – inte bara p.g.a. bostadsbrist.”

Jour: Kvinnohuset Kassandra, Göteborg
Avvisningar sept-nov 2012: 29 kvinnor / 20 barn
Avvisningar hela år 2011: 54 kvinnor / ? barn
Kommentar: ”Tiden kvinnor bor i vårt boende varierar oerhört, det som är signifikant är att det är svårt för samtliga kvinnor att hitta vidare boende efter tiden på kvinnojouren.”

Jour: Kvinnojouren i Göteborg
Avvisningar sept-nov 2012: 28 kvinnor / ? barn
Avvisningar hela år 2011: Uppgift saknas
Kommentar: ”Platsbrist p.g.a. bostadsbristen i Göteborg”

Jour: Kvinnohuset och Kvinnojouren Tranan, Skövde
Avvisningar sept-nov 2012: 0 kvinnor / 0 barn
Avvisningar hela år 2011: Uppgift saknas
Kommentar: Upplever inte bostadsbrist som ett problem.

Jour: Borås kvinnojour
Avvisningar sept-nov 2012: Uppgift saknas
Avvisningar hela år 2011: 54 kvinnor / 56 barn
Kommentar: -

Jour: Villa Karin, Göteborg
Avvisningar sept-nov 2012: Uppgift saknas
Avvisningar hela år 2011: Uppgift saknas
Kommentar: -