Över 100 barn firar jul på kvinnojour

Många barn firar i år sin första jul någonsin utan våld. SKR uppskattar att mellan 100 och 200 barn kommer att fira jul och nyår på någon av förbundets kvinnojourer. Ändå är det förhållandevis lugnt på jourerna över jul och nyår.
- Många biter ihop under jullovet för barnens skull och väntar med att söka hjälp tills skolorna börjat igen, berättar Lotta Sonemalm på Falkenbergs kvinnojour. 
SKR tipsar om hur du kan göra skillnad för den som är utsatt.

Barn på kvinnojour
Många barn firar i år sin första jul någonsin utan våld. SKR uppskattar att mellan 100 och 200 barn kommer att fira jul och nyår på någon av förbundets kvinnojourer.

8 av 10 barn* vars mamma blir utsatt av sin partner eller ex-partner har levt med våldet i hela sina liv, det pågick redan innan de föddes. Förhoppningsvis blir årets jul den enda på kvinnojour och den första av många jular utan våld, hot och kränkningar.

På kvinnojourerna gör man det man kan för att barnen ska ha en meningsfull och trygg tillvaro i väntan på att livet kan börja igen på riktigt efter tiden på jouren. Fler och fler anställer en barnansvarig och utvecklar särskild barnverksamhet.

Men kommunen måste göra mer för att säkerställa att barnen kan gå i förskola och skola under tiden på jouren, träffa kompisar och visats utanför jourens fyra väggar. Idag saknar de nästan alla kommuner rutiner för hur de ska se till att barn på kvinnojour går i skolan. (Undervisning på jouren är inte optimalt).

– Att bo på en kvinnojour är inte en långsiktig lösning för någon, allra minst ett barn, menar Carina Ohlsson, SKR:s ordförande. Kvinnojourerna erbjuder en trygg fristad från våldet, men det är efter tiden på jouren man på riktigt kan börja bygga upp sin tillvaro igen.

SKR slog tidigare i höst larm om att tiderna kvinnor och barn bor på jourerna ökar. Bristen på bostäder, särskilt hyresrätter, gör att det dröjer onödigt lång tid innan man får chans att komma fötter och börja sitt nya liv i en ny egen bostad.
– Kommunerna hänvisar kvinnorna och barnen till vandrarhem eller hotellhem. I värsta fall tvingas de gå tillbaka till den våldsamma mannen som de flytt från. Här har kommunerna hela ansvaret, bostadsbrist och hyresvärdars rigida regler ska inte stå i vägen för barns rättigheter, säger SKR:s ordförande Carina Ohlsson.  

Kvinno- och tjejjourerna öppna under jul och nyår
Med hjälp av ideella krafter lyckas de flesta av SKR:s kvinno- och tjejjourer hålla öppet under jul och nyår. Se jourernas öppettider här.

Julefrid, kvinnofrid, barnfrid?
Under jul och nyår är det ofta lugnt på SKR:s kvinnojourer,  men det betyder inte att våldet upphör. Tvärtom kan isoleringen under ledigheten göra situationen värre. När livlinor som jobb och fritidsaktiviteter upphör får våldet mer utrymme. 

Många biter ihop under jullovet för barnens skull och väntar med att söka hjälp tills skolorna börjat igen, berättar Lotta Sonemalm, ordförande för Falkenbergs kvinnojour.
– De kan säga ”Jag vill inte förstöra julen för barnen” trots att det är den som utövar våldet som är den som förstör.

Efter trettonhelgen ökar samtalen till kvinnojourerna igen.
– De stora besluten om att söka stöd får vänta tills vardagen kommer igen. Det är lättare att ringa kvinnojouren och prata ostört när man är tillbaka på jobbet, säger Sonemalm. 

SKR:s tips om hur du kan göra skillnad i jul
SKR vill uppmana alla julfirare att ta medmänskligt ansvar under jul och nyår. De flesta av oss kan bli bättre på att agera när vi förstår att någon i vår närhet utsätter sin partner för våld. Särskilt om det finns barn med i bilden. 

Ett ord från dig kan betyda mycket. Att du ställer dig på hennes sida och visar att du bryr dig är ett stort steg. Kanske är du den första som vågat ingripa.

– Många kvinnor berättar om hur några ord från en granne eller kollega var helt avgörande för att man skulle orka ta första steget till att polisanmäla och lämna sin partner, berättar Carina Ohlsson, förbundsordförande för SKR.

Våldtäkt och våld i nära relationer står under allmänt åtal och är inte en privatsak. Att misstänka något men inte agera är inte okej. Fråga dig vad det värsta som kan hända är och hur du själv hade velat bli bemött om någon misstänkte att du var utsatt. Den enda du stöttar och skyddar genom att vara tyst är förövaren.

Ser eller hör du någon utsätta en annan person för våld är du vittne till ett brott. Anteckna det du hör och ser och ring 112. 

*Enligt en undersökning gjord på BUP-mottagningar i Göteborg.

Läs mer om barn som upplever våld. 

Presskontakter
För kommentarer och intervjuer:
Carina Ohlsson, ordförande SKR, carina.ohlsson@kvinnojouren.se,  070-343 96 30, 

Lotta Sonemalm, Falkenbergs Kvinnojour, 0723-207811 

För mer information och research: Emma Söderström, informatör SKR, emma.soderstrom@kvinnojouren.se, 0735-363565

Pressbilder: http://www.kvinnojouren.se/pressbilder