​Vi går mot ett vårdval

Sjukvården har sedan knappt ett halvår tillbaka rankats som den viktigaste politiska sakfrågan av svenska folket, och fortsätter ligga i topp enligt analysföretaget Novus senaste mätning som presenterades i dagarna. Att frågan rankas så högt av väljarna är förstås ett tecken på att allt inte står rätt till.

Sverige har en sjukvård vi kan vara stolta över, men vi ska inte heller hymla om att det finns utmaningar. Det handlar bland annat om arbetsmiljö, vårdplatsbrist, tillgänglighet och inte minst kontinuitet - Idag kan bara en bråkdel av befolkningen säga namnet på sin doktor och alltför ofta saknas en läkare som håller ihop vårdkedjan och har det övergripande medicinska ansvaret för patienten.

Kontinuitet och samordning är ett problem som svensk sjukvård har brottats med sedan länge, inte minst inom äldrevården, och för de många patienter som behöver insatser från flera olika håll inom vården och omsorgen. I en internationell jämförelse av befolkningens erfarenheter av hälso- och sjukvården upplevs Sverige som sämre på att koordinera vården och betydlig färre har en fast läkarkontakt i primärvården Sverige, drygt 60 procent, jämfört med i flertalet andra länder där 90 procent eller fler uppger att de har en fast läkarkontakt.

Väljarnas stora engagemang för hälso- och sjukvårdsfrågor innebär att vi kan vänta oss ett ökat medialt och politiskt fokus och flera vårdpolitiska utspel inför valet, och vi följer med intresse politikutvecklingen och hur förslagen formeras. I dagarna presenterade regeringen och Vänsterpartiet en miljardsatsning på vårdpersonalen och Miljöpartiet gick ut med förslaget att ett vårdteam med en namngiven läkare ska ta helhetsansvar för patienten, ett besked vi mottog med glädje.

PAL, patientansvarig läkare, är en fråga som Läkarförbundet drivit länge. Det måste vara tydligt för patienten vem som är patientansvarig läkare och därför ska varje patient också ha rätt till en namngiven läkare. Att patienten får möjlighet att träffa samma läkare skapar bättre kontinuitet, men ger även ökad trygghet, förbättrar patientsäkerheten och ger ett effektivare resursutnyttjande.

Nyligen presenterade även Anna Nergårdh delbetänkandet God och nära vård i vilket en gemensam målbild för omstruktureringen av hälso- och sjukvården beskrivs och en färdplan för arbetet att förflytta systemet i den önskade riktningen. Utredningen konstaterar att det svenska hälso- och sjukvårdssystemet behöver reformeras och att en resursförstärkning av primärvården är nödvändig. Förslagen som presenterades ligger till grund för det fortsatta arbetet och utformandet av ett nationellt uppdrag för primärvården är en prioriterad del av omställningen.

En nationell reform av primärvården som säkrar en fullt utbyggd primärvård till hela befolkningen är en av Läkarförbundets högst prioriterade frågor. För att det ska möjliggöras behövs en förstärkning både vad gäller personal och ekonomiska resurser, ett tydligt nationellt grunduppdrag, nationellt fastställda finansieringsprinciper och att listning sker på läkare och inte mottagning. Varje patient som behöver det ska ha en fast läkarkontakt. 

Är du i Visby den 4 juli är du välkommen till vårt seminarium "Hur kan vi ställa om sjukvården för att klara framtidens utmaningar" där vi diskuterar just dessa frågor. 

Allmänhetens ökade intresse för sjukvården är en följd av de utmaningar som finns, men även ett resultat av ett strukturerat arbete med att lyfta våra frågor, både mot media och politiken. Vi har ett ansvar att synliggöra de utmaningar som sjukvården står inför och komma med förslag på konkreta lösningar.

Det är därför glädjande att vi nu ser allt fler partier, på båda sidor blockgränsen, lyfta Läkarförbundets förslag.

#vitaransvar

Heidi Stensmyren, ordförande Sveriges läkarförbund