Delseger för Sveriges skolledare – nu ställer vi nya krav

Det är mycket glädjande att regeringen har tagit till sig delar av våra synpunkter att det är viktigt för utvecklingen av skolan och dess resultat att också skolledarna inkluderas i lönesatsningen på tre miljarder.

Däremot är jag mycket kritisk till att satsningen på skolledarna kopplas till innehavet av en lärarlegitimation.

I den promemoria som nu har skickats ut på remiss, skriver regeringen att även den som har en lärarlegitimation och arbetar med någon form av ledande befattning i skolan, ska omfattas av satsningen med tre miljarder för nästa år.

Det gäller alltså den som är rektor, biträdande rektor eller förskolechef.

Men varför kopplar regeringen satsningen på skolledarna till legitimationskravet?

Vi, och förhoppningsvis också regeringen, vet att det är ledarskapskompetens som är det avgörande för skolan resultat.

Sveriges Skolledarförbund är det enda förbund som i förhandlingarna med regeringen har drivit att skolledare ska ses som en egen profession. Vårt absoluta krav var att alla skolledare skulle innefattas av lönesatsningen, utan någon som helst koppling till legitimation.

Det klargjorde vi i ett särskilt yrkande till regeringen. En för oss självklar förutsättning för satsningens framgång.

Regeringen föreslår att skolledare som är legitimerade lärare ska ingå som en grupp i lönesatsningen.

Istället för att göra en självklar inkludering av skolledare i egenskap av en av skolans professioner i lönesatsningen, valde de ansvariga ministrarna att skicka signalen att skolledarna kopplas till lärarlegitimationen.

Detta budskap sänder de till en grupp skolledare som redan arbetar nästan sex dagar i veckan i snitt. Utan kompensation i form av till exempel ferier.

Att premiera skolledare lönemässigt för att de är lärare och inte för att de är skickliga ledare är knappast i linje med moderna, individuella löneavtal.

Vad värre är, det sänder en signal om att ledarskapet i landets skolor är sekundärt i strävan att lyfta resultatet i landets skolor.

Istället för att använda sin, många gånger begränsade, tid till att analysera och utveckla verksamheten på övergripande nivå, är det viktigare att uppbära en legitimation i stället för ett skickligt ledarskap.

Aktuell forskning visar att skolledarens indirekta pedagogiska ledarskap verkar ha större effekt på elevernas studieresultat än det direkta pedagogiska ledarskapet.

Det är förvånande att denna kunskap inte präglat politiska reformer i större utsträckning och då inte minst regeringens satsning på löner för lärare och skolledare.

Jag tror att landets regering oavsett vilken färg som styr, måste nu och framöver börja prioritera ledarskapet i förskola och skola.

Det är hög tid att våra politiker ser skolledarna som en egen profession.

Ledarskapet i förskola och skola är en egen profession som står på egna starka ben och ska såväl bedömmas och belönas utifrån skolledaren uppdrag, arbete och resultat.

Matz Nilsson 

0703-325399