Intressanta och bra förslag för bättre integration

Längre skolplikt för nyanlända elever, kartläggning av elevernas kunskap och ett nytt sätt att mäta skolors resultat. Det är några av de punkter som regeringen föreslog på tisdagen för att ge unga nyanlända elever en bättre utbildning i svensk skola.

- Det är bra att regeringen tar ett helhetsgrepp om den här frågan, kommenterar Sveriges Skolledarförbunds ordförande Lars Flodin regeringens reformpaket. 

Nästan tio procent av eleverna i grundskolan är födda utomlands. Och till skillnad mot för tio – femton år sedan är de mycket äldre när de invandrar till Sverige. Ofta med få år, eller inga alls, i skolan bakom sig. När eleverna kommer till skolan ska deras kunskaper mätas, för att de ska få en utbildning motsvarande deras kunskapsnivå, inte som nu placeras i den årskurs som motsvarar deras ålder.

Därför kommer skolplikten att förlängas till 18 år för nyanlända elever och mer tid för undervisning till exempel genom sommarskolor erbjudas. Hur det ska gå till ska en utredare se över. Denne ska också se om man kan prioritera vissa ämnen framför andra, som exempel gav utbildningsminister Jan Björklund svenska och samhällskunskap vid presskonferensen. Utredningen ska vara klar vid nyåret.

- Det är viktigt att de nyanlända eleverna får en så bra skolgång som möjligt i grundskolan, säger Lars Flodin. En bra skola är en förutsättning för en bra integration i samhället. Sverige har inte råd med att många elever inte når målen, för att förutsättningarna för det inte ges.

Skolverket får också i uppdrag att se över förberedelseklasserna, som fungerar mycket olika i landet. Verket ska också se över om svenska som andraspråk ska vara kvar och utvärdera statistikverktyget SALSA.

Översynen ska vara klar senast i mitten av februari nästa år.