Fel att tvinga elever till vissa program

Arbetsmarknadens behov ska vägas in vid planering och dimensioneringen av utbudet av utbildningar i gymnasiet och på komvux. Kortfattat innebär det att yrkesprogrammen behöver utökas. Något som till exempel Skolverket påpekar i planeringsunderlagen, som tagits fram för Sveriges samtliga län.

Embla Persson, ordförande för Sveriges Elevkårer, berättar att de i remissvaret till dimensioneringsutredningen betonade att problembilden angreps lite från fel ände.

– Man kommer inte att lyckas om man tvingar in unga i branscher som de inte vill vara i. Det är varken bra för eleven eller för framtida arbetsgivare. Från Sveriges Elevkårers håll så efterfrågar vi skarpa förslag om hur fler elever ska vilja välja programmen, hur vi kan ställa högre krav på utbildningarnas kvalité som vi ser brister idag, ökat statligt ansvar för finansiering och en planering och dimensionering som utgår från elevers långsiktiga behov och intressen

Tror du att avhoppen kommer att öka i gymnasiet på grund av förändringarna?

– Nej, jag tycker ändå att man har hamnat i en ganska klok avvägning mellan arbetsmarknadens och elevernas behov och önskan. Elevers behov ska fortsatt tillmätas stor betydelse och det får inte glömmas bort i implementeringen. Det finns också mycket positivt i att huvudmän ska samverka kring dimensioneringen, svarar Embla Persson.

Tycker du att det behövs fler som går yrkesprogram?

– Ja, om man ser hur söktrycket ser ut så är eleverna överrepresenterade på samhällsvetenskapsprogrammet och ekonomiprogrammet. Ur ett elevperspektiv kommer problemet när många förblir utan sysselsättning efter gymnasiet och inte går vidare till högre studier eller till arbete.

Borde de eleverna ha gått på yrkesprogram i stället?

– Så kan det vara i vissa fall. Här behövs en starkare studievägledning som ger eleverna stöd i att göra informerade val efter grundskolan. När högskolebehörigheten togs bort minskade yrkesprogrammen så nu är det bra att behörigheten ingår som grund. Även yrkesprogram måsta ha många vägar öppna för att inte uppfattas som en återvändsgränd.

En viktig fråga menar Embla Persson är att bryta de könsnormativa och socioekonomiskt kopplade valen till gymnasieprogrammen.

– Även här tror jag på att stärka studie- och yrkesvägledningen i grundskolan. Sen handlar det om att förbättra kvaliteten på program och skolor där det brister.

Hur jobbar ni för att öka statusen på yrkesprogrammen?

– Vi jobbar med att skapa förutsättningar för aktiva elevkårer på alla skolor så att alla elever får tillgång till en inkluderande skolmiljö och en berikande social situation. Men det är svårare att engagera elever på skolor med enbart yrkesprogram. Vår rapport ”F-varning för demokratin” visar att yrkeselever har lägre föreningsengagemang och känner mindre hopp om sin framtid. Så det är en viktig grupp att arbeta med.

Lagändringen om dimensioneringen i gymnasiet och på komvux började gälla från den första juli i år och den ska tillämpas för utbildningar som påbörjas 2025. Syftet är att öka chanserna att få jobb efter utbildning och förbättra kompetensförsörjningen till välfärd och näringsliv.

Intervjun har tidigare publicerats i Yrkesläraren.