Hur kan man öka produkters fysiska och emotionella livslängd? Leder delade boendemiljöer till minskad energianvändning? Och hur kan man uppmuntra lokalt engagemang för att främja hållbar energiomställning på landsbygden? Det är exempel på vad några av de åtta projekt som fått finansiering i Design för energieffektiv vardag kommer att undersöka.
Just nu undersöker ett forskarteam med designer, arkitekter och matodlingsexperter från Sverige och Polen hur stadsutvecklare skulle kunna beräkna potentialen i att ställa om parkeringshus till odlingsytor för till exempel grönsaker och fisk.
Hur gör man energibesparingstips mer lockande och lättare att förstå? Kan spelmetodik öka samarbetsförmågan i grupper som delar energi, och hur kan man inkludera solceller i vardagliga saker? Det kommer några av de sju projekt som fått finansiering inom Energimyndighetens forsknings- och innovationsprogram Design för energieffektiv vardag att undersöka.
Förnyelselabbet på SVID, som har banat väg för systemisk design i Sverige, kommer att bilda ett eget bolag utanför SVIDs verksamhet. SVID saknar grundfinansiering för labbverksamheten samtidigt som marknaden bedöms vara mogen för den här typen av tjänster.
Det är fullt möjligt att skapa ett cirkulärt, modernt nettonoll samhälle, men vägen dit måste förändras. Det slår Expertgruppen Normskifte, som SVID deltar i, fast i en färsk rapport till Sveriges Delegation för Cirkulär Ekonomi.
Vad är tillräcklig och rättvis energianvändning? Kan vi dela boenden och skapa smarta hem? Hur skulle man kunna förstå energi genom att få ”känna” på den? Det kommer några av de senaste projekten som Energimyndigheten satsar på i Design för energieffektiv vardag att undersöka.
I augusti fick Svensk Form och SVID i uppdrag av regeringen att genomföra en studie under rubriken Design som utvecklingskraft för samhällets hållbara utveckling. Nu presenteras resultatet i en rapport som visar på den stora potential som design och designprocesser har inom en mängd olika samhällssektorer.
