Våra byggnader står för 40 procent av vår energianvändning. Ska vi kunna minska utsläppen av växthusgaser måste vi göra insatser i bebyggelsen. För att få fart på utvecklingen krävs ekonomiska styrmedel. Att koppla fastighetsavgiften till utfallet i energideklarationerna kan ge en bra och effekt. Speciellt som det idag finns få styrmedel för det byggnadsbeståndet.
Sveriges Radios samhällsmagasin Studio Ett rapporterar om att ”Energisnåla hus borde vara fler” Kraven i våra byggregler styr till största del vårt byggande men är för lågt ställda för att vi ska nå våra långsiktiga mål för energianvändningen i bebyggelsen. Läs om det intressanta inslaget.
Swedisol har tagit fram ett så kallat position paper. Det har rubriken ”Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen i bebyggelsen” och sammanfattar våra ståndpunkter om energifrågor. Åtgärderna som krävs har vi samlat i ett sjupunktsprogram. Hela programmet och vårt position paper om hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen hittar du under ”Så tycker vi” på vår webbplats www.swedisol.se.
Swedisol har tagit fram ett så kallat position paper. Det har rubriken ”Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen i bebyggelsen” och sammanfattar våra ståndpunkter om energifrågor. Åtgärderna som krävs har vi samlat i ett sjupunktsprogram för bebyggelsen. Vi visar våra punkter, ett för varje dag fram till och under Almedalsveckan som börjar den 1 juli. Sjunde punkten gäller miljonprogrammet.
Swedisol har tagit fram ett så kallat position paper. Det har rubriken ”Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen i bebyggelsen” och sammanfattar våra ståndpunkter om energifrågor. Åtgärderna som krävs har vi samlat i ett sjupunktsprogram för bebyggelsen. Vi visar våra punkter, ett för varje dag fram till och under Almedalsveckan som börjar den 1 juli. Sjätte punkten gäller kommunikation.
Swedisol har tagit fram ett så kallat position paper. Det har rubriken ”Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen i bebyggelsen” och sammanfattar våra ståndpunkter om energifrågor. Åtgärderna som krävs har vi samlat i ett sjupunktsprogram för bebyggelsen. Vi visar våra punkter, ett för varje dag fram till och under Almedalsveckan som börjar den 1 juli. Femte punkten gäller energideklarationer.
Swedisol har tagit fram ett så kallat position paper. Det har rubriken ”Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen i bebyggelsen” och sammanfattar våra ståndpunkter om energifrågor. Åtgärderna som krävs har vi samlat i ett sjupunktsprogram för bebyggelsen. Vi visar våra punkter, ett för varje dag fram till och under Almedalsveckan som börjar den 1 juli. Fjärde punkten gäller ekonomiska styrmedel.
Swedisol har tagit fram ett så kallat position paper. Det har rubriken ”Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen i bebyggelsen” och sammanfattar våra ståndpunkter om energifrågor. Åtgärderna som krävs har vi samlat i ett sjupunktsprogram för bebyggelsen. Vi visar våra punkter, ett för varje dag fram till och under Almedalsveckan som börjar den 1 juli. Tredje punkten gäller energislag.
Swedisol har tagit fram ett så kallat position paper. Det har rubriken ”Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen i bebyggelsen” och sammanfattar våra ståndpunkter om energifrågor. Åtgärderna som krävs har vi samlat i ett sjupunktsprogram för bebyggelsen. Vi visar våra punkter, ett för varje dag fram till och under Almedalsveckan som börjar den 1 juli. Andra punkten gäller energieffektivitet.
Swedisol har tagit fram ett så kallat position paper. Det har rubriken ”Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen i bebyggelsen” och sammanfattar våra ståndpunkter om energifrågor. Åtgärderna som krävs har vi samlat i ett sjupunktsprogram för bebyggelsen. Vi visar våra punkter, ett för varje dag fram till och under Almedalsveckan som börjar den 1 juli. Första punkten gäller våra byggregler.
Regeringen vill inte göra några förändringar i de svenska byggreglerna, utöver energideklarationerna. Detta stora icke-beslut är inpetat i en proposition som påstås handla om endast energideklarationer.
Den 6 februari gick remisstiden ut för Näringsdepartementets remiss hur nära – nollenergibyggnader. Nära-nollenergibyggnader ska enligt EU-direktivet EPBD” ha mycket hög energiprestanda och gälla för alla nya byggnader från och med januari 2021 och för offentliga två år tidigare. Nu strömmar en massiv kritik in från en mycket stor del av byggsektorns aktörer och Swedisol är en av kritikerna.
Näringsdepartementet föreslår i ett remissförslag att de energikrav som finns i nuvarande byggregler BBR 19 ska motsvara nivån för nära-nollenergihus som ska gälla enligt det omarbetade EU-direktivet om byggnaders energiprestanda. Förslaget försvårar betydligt uppfyllelsen av miljökvalitetsmålen för bebyggelsen. Swedisol anser att förslaget inte uppfyller direktivet och att det ska arbetas om.
Material, teknik och kunskap finns för att göra våra nya och befintliga byggnader energieffektiva. Men tyvärr så utnyttjas inte alla förutsättningar och allt för lite sker inom området. Kort sagt så behöver byggbransch, myndigheter och politiker tillsammans ta ett helhetsgrepp i frågorna. Swedisol vill vara en del i ett sådant helhetsgrepp som ger vinster till både samhälle och marknad.
Tanken med energideklaration av byggnader är mycket bra, den ska vara ett verktyg för att minska en byggnads energianvändning, driftskostnader och utsläpp av växthusgaser. Lagen om energideklaration av byggnader kommer att ändras och trots de erfarenheter vi har så saknar det nya lagförslaget tydliga krav på att rekommendationer om energieffektiviserande åtgärder ska lämnas.
Att på 40 år halvera energianvändningen i samhället kommer inte att bli verklighet – om inte kraftfulla, politiska styrmedel sätts in. Många av de åtgärder som krävs har så lång avskrivningstid att marknaden avstår från dessa. Trots att de är lönsamma. Swedisol lanserar därför ett åtgärdsprogram i åtta punkter – ”Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen”.
Swedisol, mineralullsproducenternas branschorganisation, lanserar idag sin nya webbplats swedisol.se. Den nya webbplatsen är fokuserad på opinionsbildning, kunskapsspridning och nyheter. – Hemsidan kommer vara en samlingsplats för alla som vill ha nyhetsbevakning inom energieffektivisering och klimatfrågor inom byggnadssektorn, säger Conny Pettersson, vd på Swedisol.
Landets energirådgivare tror att energipriserna kommer att stiga kraftigt i framtiden. Närmare 40 procent tror att priserna minst kommer att fördubblas de kommande 20 åren. Trots detta utgår såväl Boverket som banker från dagens energipriser när regeländringar och räntevillkor ska beslutas.
Maud Olofsson uppmanar i Aftonbladet den 27 januari svenska folket att isolera sina hus bättre. Vi applåderar såklart hennes insikt. Men det är lätt att stjälpa över ansvaret på den enskilde, utan att ta sitt politiska ansvar. Naturligtvis måste ett sådant uttalande kopplas till löften om stimulans och andra politiska åtgärder som underlättar för landets husägare att skrida till handling.
Enligt EU ska alla nya byggnader ska vara nära noll-energi-byggnader senast 2021. Nu läser jag att de två viktigaste svenska myndigheterna, Energimyndigheten och Boverket, inte ställer upp på detta EU-direktiv. I trötta uttalanden förklarar man att det inte går, de verkar helt krasst tycka att det blir för jobbigt! Det är så visionslöst. Samtidigt är direktivet sannerligen inte ouppnåeligt.