Patent- och marknadsöverdomstolen fastställer domen mot Hunton AB och AS för otillbörlig marknadsföring om produkternas klimatprestanda. Hunton överklagade ifjol två punkter i Patent- och marknadsdomstolens dom kopplat till en stämningsansökan från branschföreningen Swedisol. Överklagan avslås.
Veronica Koutny Sochman blir ny vd för Swedisol, branschföreningen för Sveriges mineralullsproducenter. Swedisol är branschorganisationen för Sveriges mineralullsproducenter. Medlemmar i Swedisol är ISOVER, Paroc och Rockwool.
Nu arrangerar Swedisol tillsammans med Isoleringsfirmornas förening (IF), Energimyndighetens beställargrupp Bostäder (BeBo) och Energimyndighetens beställargrupp lokaler (Belok) in till ett webbinarium/workshop den 23 mars kl. 13-15 där den nya branschstandarden för Teknisk Isolering presenteras och diskuteras.
Sveriges byggnadsbestånd behöver energieffektiviseras för att klara Sveriges klimatmål. För att producera isolering med lägre klimatpåverkan pågår det samtidigt en omställning bland Swedisols medlemmar, som har satt upp mål om att nå netto nollutsläpp av klimatgaser senast 2045.
Regeringen lanserar ett nytt stöd för att minska energibehovet i flerbostadshus, något som ökar Sveriges möjligheter att nå energi- och klimatmålen och säkra en god folkhälsa. Regeringen har öronmärkt 4,3 miljarder kronor till stöd för renovering och energieffektivisering av flerbostadshus. Nu måste regeringen kräva halverat energibehov för att man ska kunna få det nya stödet.
Regeringens ekonomiska stöd till flerfamiljshus för renovering och energieffektivisering samt medel från Next Generation EU att fördubbla renoveringstakten kan bli den gröna våg som hjälper oss att klara mljö- och klimatmålen.
Mellan 2014 och 2018 har lägenheterna i Sverige minskat sin energianvändning med 8,6 procent men det är inte tillräckligt om vi ska nå Sveriges klimat- och energimål att ha 50 procent effektivare energianvändning 2030 jämfört med 2005. Idag finns inte tillräckliga incitament att energirenovera säger Mats Björs vd Swedisol.
Om Sverige ska klara klimatomställningen behövs en plan för att minska energianvändningen i det befintliga byggnadsbeståndet. Vi står inför ett avgörande strategiskt val när det gäller hur vi ska återstarta ekonomin. Genom att samordna renoveringsbehovet av det befintliga byggnadsbeståndet med energieffektivisering av bostäder och lokaler, så kan stora mängder nya, gröna jobb skapas.
I en ny rapport från Navet, som beställts av Swedisol, visar att sedan 2019 har behovet av energieffektivisering ökat hos såväl kommunala som privata fastighetsägare.
Den 6 februari gick remisstiden ut för Näringsdepartementets remiss hur nära – nollenergibyggnader. Nära-nollenergibyggnader ska enligt EU-direktivet EPBD” ha mycket hög energiprestanda och gälla för alla nya byggnader från och med januari 2021 och för offentliga två år tidigare. Nu strömmar en massiv kritik in från en mycket stor del av byggsektorns aktörer och Swedisol är en av kritikerna.
Att på 40 år halvera energianvändningen i samhället kommer inte att bli verklighet – om inte kraftfulla, politiska styrmedel sätts in. Många av de åtgärder som krävs har så lång avskrivningstid att marknaden avstår från dessa. Trots att de är lönsamma. Swedisol lanserar därför ett åtgärdsprogram i åtta punkter – ”Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen”.
Swedisol, mineralullsproducenternas branschorganisation, lanserar idag sin nya webbplats swedisol.se. Den nya webbplatsen är fokuserad på opinionsbildning, kunskapsspridning och nyheter. – Hemsidan kommer vara en samlingsplats för alla som vill ha nyhetsbevakning inom energieffektivisering och klimatfrågor inom byggnadssektorn, säger Conny Pettersson, vd på Swedisol.
Maud Olofsson uppmanar i Aftonbladet den 27 januari svenska folket att isolera sina hus bättre. Vi applåderar såklart hennes insikt. Men det är lätt att stjälpa över ansvaret på den enskilde, utan att ta sitt politiska ansvar. Naturligtvis måste ett sådant uttalande kopplas till löften om stimulans och andra politiska åtgärder som underlättar för landets husägare att skrida till handling.
Enligt EU ska alla nya byggnader ska vara nära noll-energi-byggnader senast 2021. Nu läser jag att de två viktigaste svenska myndigheterna, Energimyndigheten och Boverket, inte ställer upp på detta EU-direktiv. I trötta uttalanden förklarar man att det inte går, de verkar helt krasst tycka att det blir för jobbigt! Det är så visionslöst. Samtidigt är direktivet sannerligen inte ouppnåeligt.
Under Almedalsveckan berättade Ulla Hamilton (m), miljö- och trafikborgarråd i Stockholm, om projektet Järvalyftet och att minst halvera energianvändningen i alla Svenska Bostäders byggnader med miljonprogrammet i fokus. Varför saknas dessa visioner i rikspolitiken? Var är de visioner som ger marknadens aktörer en uppmuntrande knuff i ryggen, tydliga ambitioner och stabila, stimulerande ramverk?
Jag har hamnat i en debatt om marginalel med Veidekkes teknik- och miljöchef Johnny Kellner, både via Swedisolbloggen och tidningen VVS-forum. I Kellners senaste replik lyckas han med konststycket att vända våra argument mot oss. Eller rättare sagt – han lyckas inte alls.
Europaparlamentet röstade den 19 maj igenom en ny lag om energisnåla hus. Från och med slutet av 2020 måste alla nya hus vara ”nästan nollenergibyggnader” och till stor del nyttja förnybar energi. Vi kan inte tolka begreppet ”nästan nollenergibyggnader” på annat sätt än att EU avser att driva igenom passivhus som byggstandard. Med andra ord ett paradigmskifte – men är branschen förberedd?
Europaparlamentet röstade den 19 maj igenom en ny lag om energisnåla hus. Från och med slutet av 2020 måste alla nya hus vara ”nästan nollenergibyggnader” och till stor del nyttja förnybar energi. Vi kan inte tolka begreppet ”nästan nollenergibyggnader” på annat sätt än att EU avser att driva igenom passivhus som byggstandard. Med andra ord ett paradigmskifte – men är branschen förberedd?
Det utökade ROT-avdraget för att renovera miljonprogrammet räcker bara för att möta en bråkdel av behovet. 15 miljoner kvadratmeter boyta måste renoveras varje år till 2050. Samtidigt vill de rödgröna lägga pengar på korta sträckor höghastighetståg med högst begränsad nytta. Det krävs mer pengar och en bred parlamentarisk, långsiktig uppgörelse för att klara klimatutmaningen inom byggnadssektorn.
Sveriges Television verkar ha svårt att skilja på begrepp och siffror. I förra veckan redovisade Rapport en undersökning från Sifo om kärnkraftens betydelse för jobben och klimatet. Helt okritiskt förmedlades att svenskarna anser att kärnkraft är viktigaste energikälla för jobb och klimat. I själva verket visar undersökningen att förnybar energi anses överlägset viktigast. Om den redovisas rätt!