Europa eldar för kråkorna – trots energikrisen

”Europa har inte längre råd att importera energi som vi sedan låter försvinna rakt ut i luften. Teknisk isolering är en omedelbar lösning som redan finns”, skriver Carolina Larsson, vd Swedisol, och Pär Bönnestig, verksamhetschef för Isoleringsfirmornas Förening.

Europa importerar stora mängder energi. Samtidigt låter vi en betydande del av denna dyrbara resurs gå förlorad genom oisolerad eller bristfälligt isolerad industriutrustning. Vi importerar energi som sedan bokstavligen försvinner ut i luften.

Detta är inget marginellt problem. En studie från European Industrial Insulation Foundation (EiiF) visar att förbättrad teknisk isolering i europeisk industri kan frigöra 160 TWh energi per år. Det motsvarar årsförbrukningen i omkring tio miljoner europeiska hushåll och skulle samtidigt minska utsläppen med 40 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

I en tid av geopolitisk osäkerhet, höga energipriser och hård internationell konkurrens har Europa inte råd med detta slöseri.

Till skillnad från byggsektorn saknar industrin fortfarande minimikrav på energiprestanda för teknisk isolering. Följden blir att lönsamma energieffektiviseringar skjuts upp eller uteblir helt, trots att tekniken finns, fungerar och betalar sig snabbt.

Detta är inte ett teknikproblem. Det är ett politiskt misslyckande.

Över 3 500 genomförda TIPCHECK-analyser inom europeisk industri visar att isolering av tidigare oisolerad utrustning kan minska värmeförlusterna med upp till 95 procent. Återbetalningstiden ligger ofta runt två år. Trots det genomförs långt ifrån alla åtgärder. När tydliga krav saknas prioriteras kortsiktighet framför lönsam effektivisering.

Det finns dock ingen anledning att skapa nya regelverk. EU har redan ett harmoniserat och teknikneutralt ramverk: EN 17956 för energiklassning av tekniska isoleringssystem.

Genom att införa energiklass C som miniminivå för nya installationer och för befintliga anläggningar där det är tekniskt och ekonomiskt motiverat kan EU snabbt minska energiförlusterna.

Vinsterna är uppenbara: lägre energikostnader, stärkt konkurrenskraft, minskat importberoende, ökad energisäkerhet och snabbare utsläppsminskningar. Dessutom skapas fler jobb inom installation, underhåll och teknisk isolering.

Detta är också ett exempel på smart reglering. Åtgärden bygger på befintlig standard, beprövad teknik och dokumenterad lönsamhet. Den är enkel att införa och innebär begränsad administrativ belastning.

Europa importerar i dag energi som vi sedan låter gå upp i rök. Att acceptera detta är ett politiskt val.

EU-kommissionen och medlemsstaternas regeringar bör nu redovisa hur de avser att minska de dokumenterade energiförlusterna inom industrin. Om målet är stärkt konkurrenskraft, ökad energisäkerhet och lägre utsläpp måste de förklara varför teknisk isolering fortfarande saknar minimikrav.

Carolina Larsson, vd, Swedisol
Pär Bönnestig, verksamhetschef, Isoleringsfirmornas Förening