I initiativet Energirenovera Sverige samlas ledande företrädare från bygg- och fastighetssektorn för att diskutera vilka politiska åtgärder som behövs för att nå EU:s energieffektiviseringsmål och ta vara på viktiga värden med energieffektivisering som ökad energisäkerhet, stärkt konkurrenskraft och bidrag Sveriges klimatomställning.
En ny studie av mineralullsisoleringens hållbarhetsprestanda visar att det vid tilläggsisolering av små- och flerbostadshus bara tar två till tre år att spara in klimatpåverkan som uppstår vid tillverkningen av isoleringen. Det tar ett år att spara in den mängd energi som används vid produktionen.
I år fyller branschorganisationen Swedisol 50 år. Föreningen grundades under 1970-talets energikris. Frågan om ökad energieffektivisering är åter högaktuell som lösning på flera samhällsutmaningar och kopplat till nya EU krav på effektivare energianvändning.
Stöd till tilläggsisolering av byggnader minskar energianvändningen och är samhällsekonomiskt lönsamt. Det visar en ny studie som släpps idag. Energieffektivisering är det snabbaste och mest kostnadseffektiva sättet att sänka energipriserna och nå klimatmålet.
Rapporten har studerat värdet av tilläggsisolering av en dryg femtedel av de svenska små- och flerbostadshusen. 1 till 2 decimeters extr
Patent- och marknadsöverdomstolen fastställer domen mot Hunton AB och AS för otillbörlig marknadsföring om produkternas klimatprestanda. Hunton överklagade ifjol två punkter i Patent- och marknadsdomstolens dom kopplat till en stämningsansökan från branschföreningen Swedisol. Överklagan avslås.
Veronica Koutny Sochman blir ny vd för Swedisol, branschföreningen för Sveriges mineralullsproducenter. Swedisol är branschorganisationen för Sveriges mineralullsproducenter. Medlemmar i Swedisol är ISOVER, Paroc och Rockwool.
Nu arrangerar Swedisol tillsammans med Isoleringsfirmornas förening (IF), Energimyndighetens beställargrupp Bostäder (BeBo) och Energimyndighetens beställargrupp lokaler (Belok) in till ett webbinarium/workshop den 23 mars kl. 13-15 där den nya branschstandarden för Teknisk Isolering presenteras och diskuteras.
Sveriges byggnadsbestånd behöver energieffektiviseras för att klara Sveriges klimatmål. För att producera isolering med lägre klimatpåverkan pågår det samtidigt en omställning bland Swedisols medlemmar, som har satt upp mål om att nå netto nollutsläpp av klimatgaser senast 2045.
Regeringen lanserar ett nytt stöd för att minska energibehovet i flerbostadshus, något som ökar Sveriges möjligheter att nå energi- och klimatmålen och säkra en god folkhälsa. Regeringen har öronmärkt 4,3 miljarder kronor till stöd för renovering och energieffektivisering av flerbostadshus. Nu måste regeringen kräva halverat energibehov för att man ska kunna få det nya stödet.
Regeringens ekonomiska stöd till flerfamiljshus för renovering och energieffektivisering samt medel från Next Generation EU att fördubbla renoveringstakten kan bli den gröna våg som hjälper oss att klara mljö- och klimatmålen.
Mellan 2014 och 2018 har lägenheterna i Sverige minskat sin energianvändning med 8,6 procent men det är inte tillräckligt om vi ska nå Sveriges klimat- och energimål att ha 50 procent effektivare energianvändning 2030 jämfört med 2005. Idag finns inte tillräckliga incitament att energirenovera säger Mats Björs vd Swedisol.
Om Sverige ska klara klimatomställningen behövs en plan för att minska energianvändningen i det befintliga byggnadsbeståndet. Vi står inför ett avgörande strategiskt val när det gäller hur vi ska återstarta ekonomin. Genom att samordna renoveringsbehovet av det befintliga byggnadsbeståndet med energieffektivisering av bostäder och lokaler, så kan stora mängder nya, gröna jobb skapas.
I en ny rapport från Navet, som beställts av Swedisol, visar att sedan 2019 har behovet av energieffektivisering ökat hos såväl kommunala som privata fastighetsägare.
Jag har den senaste tiden haft en brevväxling med Regeringskansliet och bostadsminister Per Bolund (MP) för att försöka utröna regeringens syn på kopplingen mellan energieffektivisering och klimatmålet. Tyvärr har jag inte blivit så mycket klokare. I det senaste svaret är det i stället tydligt att regeringen framför allt fokuserar på att minska klimatpåverkan från byggskedet.
Missförstå mig int
I en rapport från det danska näringslivsinitiativet Grön Logik beräknas energieffektiviseringens samhällsekonomiska besparingspotential till hela 120–160 miljarder danska kronor. Grön Logiks rapport är ytterst relevant även för den svenska klimatomställningen. Svenska byggnader använder i dag nära 40 procent av Sveriges totala energianvändning.
Att på 40 år halvera energianvändningen i samhället kommer inte att bli verklighet – om inte kraftfulla, politiska styrmedel sätts in. Många av de åtgärder som krävs har så lång avskrivningstid att marknaden avstår från dessa. Trots att de är lönsamma. Swedisol lanserar därför ett åtgärdsprogram i åtta punkter – ”Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen”.
Swedisol, mineralullsproducenternas branschorganisation, lanserar idag sin nya webbplats swedisol.se. Den nya webbplatsen är fokuserad på opinionsbildning, kunskapsspridning och nyheter. – Hemsidan kommer vara en samlingsplats för alla som vill ha nyhetsbevakning inom energieffektivisering och klimatfrågor inom byggnadssektorn, säger Conny Pettersson, vd på Swedisol.
Landets energirådgivare tror att energipriserna kommer att stiga kraftigt i framtiden. Närmare 40 procent tror att priserna minst kommer att fördubblas de kommande 20 åren. Trots detta utgår såväl Boverket som banker från dagens energipriser när regeländringar och räntevillkor ska beslutas.
Maud Olofsson uppmanar i Aftonbladet den 27 januari svenska folket att isolera sina hus bättre. Vi applåderar såklart hennes insikt. Men det är lätt att stjälpa över ansvaret på den enskilde, utan att ta sitt politiska ansvar. Naturligtvis måste ett sådant uttalande kopplas till löften om stimulans och andra politiska åtgärder som underlättar för landets husägare att skrida till handling.
Enligt EU ska alla nya byggnader ska vara nära noll-energi-byggnader senast 2021. Nu läser jag att de två viktigaste svenska myndigheterna, Energimyndigheten och Boverket, inte ställer upp på detta EU-direktiv. I trötta uttalanden förklarar man att det inte går, de verkar helt krasst tycka att det blir för jobbigt! Det är så visionslöst. Samtidigt är direktivet sannerligen inte ouppnåeligt.