Ny studie om balansen mellan energieffektivitet och klimatpåverkan vid tilläggsisolering

En ny studie av mineralullsisoleringens hållbarhetsprestanda visar att det vid tilläggsisolering av små- och flerbostadshus endast tar ett till tre år att spara in klimatutsläppen från produktionen av isoleringen.

Studien, som Anthesis gjort på uppdrag av Swedisol, visar också att det tar mindre än ett år att spara in motsvarande mängd energi som används vid produktionen av mineralullsisoleringen. Studien baseras på uppgifterna i tredjepartsverifierade miljövarudeklarationer.

– I debatten om energirenovering hörs ibland argumentet att det inte är värt att tilläggsisolera byggnader då klimatpåverkan av isoleringen är för hög. Den här studien visar att tilläggsisolering snabbt skapar både energi- och klimatnytta. När brytpunkten nåtts efter ett till tre år så fortsätter isoleringen sänka klimatutsläppen genom att minska energianvändningen och dess klimatpåverkan under alla de år då byggnaden används, säger Veronica Koutny Sochman, vd på Swedisol.

Även kostnaden för tilläggsisoleringen har undersökts. Utgångpunkten har varit att tilläggsisoleringen sker i samband med en planerad fasadrenovering. Den privatekonomiska återbetalningstiden av både vindsbjälklag och fasad är 5 år i småhuset och 18 år i flerbostadshuset.

– Utöver det privatekonomiska värdet för fastighetsägaren så bidrar energieffektiviseringen även till samhällsekonomiska värden som ett minskat behov av ny elproduktion, minskade kostnader för klimatanpassning och minskade klimatutsläpp, säger Veronica Koutny Sochman.

När det samhällsekonomiska värdet beaktas minskas återbetalningstiden för energieffektivisering av flerbostadshuset från 18 till 12 år. I småhuset minskas den från 5 till 3 år då efterfrågan på fossilfri el är stor och behovet av utbyggnad av ny elproduktion minskas.

– I en tid när marknaden kraftsamlar för att minska både klimatutsläpp och energianvändning är det viktigt att vi utgår från fakta och likvärdiga jämförelser. Både vid renovering och vid nybyggnation sänker energieffektiviserande produkter klimatpåverkan då energianvändningen minskas. Det är en högaktuell fråga då förslaget om gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan exkluderar minskade klimatutsläpp kopplat till energieffektivisering och cirkulära lösningar. Endast klimatpåverkan i byggskedet inkluderas. Det är snedvrider konkurrensen mellan olika byggprodukter och är beklagligt då cirkulära och energieffektiviserande produkter skapar många värden – inte minst minskade klimatutsläpp, säger Veronica Koutny Sochman, vd på Swedisol.

Läs hela rapporten och tre sammanfattande faktablad här.

FAKTA OM RAPPORTEN

Studien utgår från tilläggsisolering med 200 millimeter mineralull av vindsbjälklag och 80 millimeter på ytterväggen av ett enplans småhus respektive flerbostadshus (lamellhus) som uppförts under miljonprogramsåren 1961 till 1974.

Uppgifterna om byggnaderna baseras på Boverkets BETSI-undersökning. Enligt Fastighetsägarna finns det närmare 2,5 miljoner småhus i Sverige varav 0,5 miljoner enligt BETSI är uppförda under miljonprogramsåren och 140 000 flerbostadshus varav nästan 70 000 är lamellhus som uppförts mellan 1961 och 1974.

Beräkningen baseras på att småhuset värms upp med direktverkande el och flerbostadshuset av fjärrvärme. Jämförelsen baseras på EPD data om energianvändning och klimatpåverkan i produktionen av mineralull hos tillverkarna av mineralull som är verksamma i Sverige, Swedisols fyra medlemmar. Energipriser och kostnader för renovering baseras på de genomsnittliga kostnaderna under år 2021.

De angivna värdena avser både kostnaden för isolering av vindsbjälklag och yttervägg, enligt den så kallade totalmetodiken där mer kostnadseffektiva åtgärder (som isolering av vindsbjälklag) bidrar till att minska återbetalningstiden för åtgärder med längre återbetalningstid (som isolering av yttervägg).

Nybyggnation har inte ingått i den här studien och effekten av mer isolering i välisolerade nya byggnader kan inte jämföras med den i äldre, tilläggsisolerade byggnader. Vad som kan konstateras är att det i en ny byggnad av standardtyp används tre gånger så mycket isolering som vid tilläggsisolering av en befintlig byggnad, eller fyra gånger så mycket i ett riktigt energieffektivt passivhus.

Den samhällsekonomiska analysen bygger vidare på rapporten Grön Logik och den efterföljande rapporten Åtgärdskostnader tilläggsisolering.

Studien har tagits fram av Agneta Persson med kollegor på konsultbolaget Anthesis.