Marknaden för additivt tillverkade (AM) komponenter i nya metaller växer för varje år. Detta då AM-processen minimerar materialåtgången samtidigt som den tillåter nya avancerade geometrier, vilket kan ge kostnadseffektiviseringar på upp till 40 procent. Dessutom finns det stora möjligheter till förbättring av gamla komponenter.
Norrbottens landshövding Björn O. Nilsson, tillsammans med VD Pontus Sjöberg och regionråd Nils-Olof Lindfors, har invigt metallforskningsinstitutet Swerims nya vätgasanläggning i Luleå. Elektrolysören ger förutsättningar för forskning kring vätgas som energiform – och viktiga steg mot den fossilfria industrin.
Den 15 oktober kl 11.30 – 13.30 inviger metallforskningsinstitutet Swerim en ny vätgasanläggning i Luleå. Den nya elektrolysören för vätgas, med infrastruktur till forskningsinstitutets försökshallar, ger förutsättningar för banbrytande forskning kring vätgas – och viktiga steg mot den fossilfria industrin.
Istället för tiotals kilo av metallpulver kan det räcka med några deciliter, för att testa legeringar i den nya byggtanken som nu finns på metallforskningsinstitutet Swerim. Sen den kom på plats under våren står företagen i kö för att materialutveckla legeringar till allt från rotorblad till höftproteser.
Det finns potential att förbättra effektiviteten i produktionen av sätthärdade komponenter till fordonsindustrin, med så pass mycket som 50 procent. Det tror forskargruppen som jobbar i projektet ROKOST (Robust och kostnadseffektiv hårdsvarvning av transmissionskomponenter).
Målet är högt ställt med forskningsprojektet Optifines på metallforskningsinstitutet Swerim: Hundraprocentig återvinning av masugnsslam. Efter den andra försöksperioden ser prognosen god ut för att det faktiskt skulle vara möjligt även i industriell skala med potential till ekonomiska och miljömässiga vinster.
På metallforskningsinstitutet Swerim i Luleå har det utvecklats och byggts en ny försöksanläggning, baserat på AGAs OXYFINES-teknik, som den 27 – 29 augusti ska testas i skarpt läge. Målsättningen är att det på sikt ska kunna ske en hundraprocentig återvinning av bland annat masugnsslam, en restprodukt från råjärnstillverkning. Media är välkommen att närvara under försökskampanjen.
Där andra ser problem och hinder kan vi, tack vare spetskompetens, nyfikenhet och kreativitet, hitta konstruktiva lösningar. I skriften "Industrinytta" vill vi presentera några exempel på aktuella forskningsprojekt, som visar på vad vi gör.
Hur kan företag i industrin hitta affärskoncept som gör dem bättre på att bygga ett hållbart samhälle? Det har en grupp forskare vid metallforskningsinstitutet Swerim fokuserat på, i en aktuell studie.
Svetsning som blir snabbare, billigare och med högre kvalitet – det blev full pott när forskarna i projektet VarGa hittade metoden att identifiera osynliga skarvar inför lasersvetsning.
Miljöfarligt slam, som istället för att ta skrymmande plats i en deponi, kan förvandlas till något användbart – en industriell dröm som kan bli verklighet. Företagen gör både en ekonomisk och miljömässig vinst.
Målmedveten som en elitidrottare går han till sitt laboratorium varje dag. Markus Uhlirsch arbetar med 3D-printing på metallforskningsinstitutet Swerim. Hans främsta arbetsredskap är den så kallade lilla byggtanken. Sen den kom på plats står företagen i kö för att materialutveckla legeringar till allt från rotorblad till höftproteser.
Grafen är 200 gånger starkare än stål, böjligt och har hög termisk och elektrisk ledningsförmåga. Nu vill forskare och industri undersöka hur de goda egenskaperna kan användas genom att tillsätta grafenpulver i additiv tillverkning (3D-printing) av komponenter till industrin.
– För mig var det verkligen intressant att komma utanför skolans värld och samarbeta både med forskare och industri”. Det säger Nermin Said, som tar studenten senare i vår och gjorde sitt gymnasiearbete i samarbete med Luleå tekniska universitet, metallforskningsinstitutet Swerim och SSAB.
Ungdomar i Norrbotten står inför ett smörgåsbord av branscher som vill locka dem. Kompetens- och personalbristen är stor på många håll. Nu växlar universitet och forskningsinstitut tillsammans med industrin upp – för att försöka väcka intresset för metallurgin.
Från 2015 till 2018 har det skett en tredubbling av antalet företag som arbetar med additiv tillverkning av metall, så kallad 3D-printing. En uppskattning säger att cirka 400 personer för närvarande arbetar med detta inom industrin, även det i princip en tredubbling sedan 2015. Ändå kan de företag som implementerat tillverkningsmetoden i kommersiell produktion fortfarande räknas på en hand.
Svensk kvalitetssäkring av metall, tillverkad genom metoden PM HIP, är på väg att få internationell status. Tolv laboratorier runt om i Europa ska nu genomföra mätningar enligt den svenska standard som blev klar i augusti 2018. Det är ett viktigt steg på vägen mot att även den internationella standardiseringsorganisationen ISO ska godkänna testmetoden som sedan augusti 2018 är svensk standard.
Pelle Mellin är en av åtta som beviljades 2,5Mkr i bidrag till doktorandstudier av Stiftelsen för strategisk forskning.
Sven Haglund har tilldelats Rune Lagneborgpriset 2018 om 30 000 kr för framstående insatser inom verksamheten för värmebehandlingsforskning.
Genom att lära av varandras erfarenheter kan metallindustrin minska den diffusa damningen från sin verksamhet. Forskningsinstitutet Swerim koordinerar ett nytt projekt som bland annat ska resultera i en guide för alla företag med damningsproblem. En minimerad damning skulle ge både hälso- och miljövinster, och intresset för att hitta damningsreducerande åtgärder har ökat på senare tid.
