Nyhet -
Minska nedskräpningen i sommar
Varje år slängs en miljard fimpar på marken i Sverige. Fimpar som blir till mikroplaster och giftiga ämnen i naturen – och leder till ökad nedskräpning. Kampanjen ”Det påverkar väl inte dig?” ska öka medvetenheten om nedskräpningens konsekvenser.
Det går snabbt att fimpa i sanden och vända ansiktet mot solen igen. Men din fimp hamnar i barnens sandslott och i havet. Fimpar innehåller plast och en mängd andra miljöfarliga ämnen som kadmium och arsenik. Cigarettfimpen är vårt vanligaste skräp och hamnar ofta i dagvattenbrunnar, följer med ut i havet och sprider miljögifter. Skräpiga miljöer upplevs dessutom ofta som otrygga och kan leda till ytterligare nedskräpning. Sedan den 1 januari i år är det dessutom straffbart.
35 miljoner skräpföremål
Fimpen följt av snuskudden, plastföremålet och matförpackningen är de skräpföremål som leder ligan av vad som oftast hamnar på gator, torg och i naturen. Enligt Håll Sverige Rents första nationella mätning av skräp från juni 2020 slänger svenskar cirka 35 miljoner skräpföremål på marken under en vecka. Studier visar att sociala normer, kunskapsbrist, otydlighet i vem som har ansvaret – individen eller samhället – samt bekvämlighet påverkar våra nedskräpningsbeteenden.
- För att minska nedskräpningen behöver vi både öka kunskapen om konsekvenserna för miljön och om vilka regler som faktiskt finns. Många rökare vet exempelvis inte att det är förbjudet att slänga en fimp på marken, i Naturvårdsverkets studie* var det 74 procent av de svarande som inte kände till förbudet, säger Ann Thorén, projektledare Sysav.
Från den 1 januari 2022 är det straffbart att slänga även mindre skräp som bland annat cigarettfimpar, snus, godispapper och tuggummi på marken.
Se utställningen Det påverkar väl inte dig?
I sommar kan du se utställningen Det påverkar väl inte dig? på Barsebäckstrand i Kävlinge kommun.
- Med kampanjen vill vi minska nedskräpningen genom att visa äkta situationer som knyter sig i magen. Hur djur, natur och barn skadas av nedskräpningen, säger Ann Thorén.
*Naturvårdsverkets studie ”Beteenden bakom nedskräpning” 2018
