Skip to main content

Första head-to-head studien med biologiska läkemedel vid ulcerös kolit presenterades på ECCO-kongressen

Pressmeddelande   •   Mar 12, 2019 14:55 CET

Vedolizumab (Entyvio) visade högre andel klinisk remission och slemhinneläkning jämfört med adalimumab (Humira) hos patienter med måttlig till svår aktiv ulcerös kolit.

Vid årets upplaga av ECCO-kongressen presenterades den första kliniska studien som direkt jämför effekt och säkerhet mellan två vedertagna biologiska läkemedel som används vid behandling av patienter med ulcerös kolit. Nya data från VARSITY fas 3b-studien visar att en statistisk signifikant större andel av de patienter med måttlig till svår aktiv ulcerös kolit som fick vedolizumab, 31,3 procent, nådde klinisk remission i vecka 52, jämfört med de som fick, adalimumab, 22,5 procent (1). De patienter som behandlats med vedolizumab visade även en signifikant högre andel med patienter med slemhinneläkning vecka 52, 39,7 procent jämfört med 27,7 procent av de patienter som fick adalimumab (1).

Nya data som presenterades vid den 14:e upplagan av ECCO-kongressen (Congress of the European Crohn’s and Colitis Organisation) i Köpenhamn, från den jämförande fas 3b-studien VARSITY, visade att det tarmselektiva biologiska läkemedlet vedolizumab (Entyvio) var effektivare än det biologiska läkemedlet TNFα-hämmaren adalimumab (Humira), när det gäller att uppnå klinisk remission* samt slemhinneläkning** hos patienter med måttlig till svår aktiv ulcerös kolit i vecka 52 (1).

– VARSITY-studien utgör en milstolpe för behandling av individer med måttlig till svår ulcerös kolit. För första gången görs en direkt jämförelse mellan två olika biologiska läkemedel, där vedolizumab visar sig vara effektivare än adalimumab när standarddos av respektive läkemedel ges. Studien utgör en viktig pusselbit i vår strävan att kunna erbjuda individer med ulcerös kolit en effektiv behandlingsstrategi, och på så sätt kunna minska besvären av deras IBD-sjukdom samt bidra till en ökad livskvalitet i vardagen för denna utsatta patientgrupp, säger Jonas Halfvarson, överläkare vid Universitetssjukhuset i Örebro och docent i gastroenterologi.

Större andel når remission samt slemhinneläkning med vedolizumab

Data visade att 31,3 procent (n=120/383) av patienterna som fick vedolizumab intravenöst (IV) nådde det primära effektmåttet klinisk remission jämfört med 22,5 procent (n=87/386) av patienterna som behandlats med adalimumab subkutant (SC) vecka 52, där skillnaden var statistisk signifikant (p=0,0061). Behandling med vedolizumab visade signifikant högre slemhinneläkning** vecka 52, där 39,7 procent av patienterna som behandlades med vedolizumab uppnådde slemhinneläkning jämfört med 27,7 procent av patienterna behandlade med adalimumab (p=0,0005) (1). En icke statistisk signifikant skillnad till fördel för adalimumab sågs hos andelen patienter som använde perorala kortikosteroider vid studiestart, och som sedan upphörde med kortikosteroider och var i klinisk remission*** vecka 52.

Även om studien inte var designad för att jämföra säkerheten mellan de två biologiska läkemedlen, hade patienterna som behandlades med vedolizumab (62,7%) en lägre andel totala biverkningar under 52 veckor jämfört med patienter behandlade med adalimumab (69,2%), samt en lägre andel rapporterade infektioner hos patienter behandlade med vedolizumab (33,5%) jämfört med adalimumab (43,5%). Andelen allvarliga biverkningar var även lägre hos patienter behandlade med vedolizumab jämfört med adalimumab (11,0% respektive 13,7%) (1).

Om VARSITY-studien

VARSITY är en fas 3b, randomiserad, dubbelblind, dubbelplacebo, multicenter, aktivt kontrollerad studie som utvärderar effektiviteten och säkerheten av vedolizumab IV jämfört med adalimumab SC i vecka 52 hos patienter med måttlig till svår ulcerös kolit. I studien randomiserades 769 patienter (vedolizumab n=383 eller adalimumab n=386), som antingen inte svarat tillfredsställande på, som uppvisat avtagande behandlingssvar eller som är intoleranta mot kortikosteroider, immunmodulatorer eller en TNFα‑hämmare förutom adalimumab, innan de registrerades. Patienterna randomiserades till en av de två behandlingsgrupperna, vedolizumab IV och placebo SC eller adalimumab SC och placebo IV. Patienterna i gruppen med vedolizumab fick vedolizumab IV 300 mg vid vecka 0, 2, 6 och var åttonde vecka fram till vecka 46, tillsammans med placebo SC vid vecka 0 och varannan vecka fram till vecka 50. Patienterna i gruppen med adalimumab fick adalimumab SC 160 mg vid vecka 0, 80mg vid vecka 2 och 40mg varannan vecka fram till vecka 50, tillsammans med placebo IV vid vecka 0, 2, 6 och var åttonde vecka fram till vecka 46. Dosökning under studien var inte tillåten i någon av behandlingsgrupperna. (1,2).

* Primärt effektmått: Klinisk remission definierades som fullständig Mayo score ≤2 och ingen individuell subscore >1 (2).

** Sekundärt effektmått: Slemhinneläkning definierades som Mayo endoskopi subscore ≤1. Mayo score: index utformat för att mäta aktivitetsgrad vid ulcerös kolit (2).

***Sekundärt effektmått: Kortikosteroidfri klinisk remission definierades som patienter som använde perorala kortikosteroider vid baslinjen (vecka 0), som sedan upphörde med perorala kortikosteroider och uppnådde klinisk remission vecka 52 (2).

Om ulcerös kolit

Ulcerös kolit är en av de vanligaste formerna av inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) (3). Ulcerös kolit är en kronisk, recidiverande, sjukdom som går i skov och som kännetecknas av inflammation i mag-tarmkanalen, och som ofta är progressiv till sin natur och sitter i nedre delen av tjocktarmen (4, 5). Ulcerös kolit yttrar sig vanligtvis med symptom som buksmärtor och diarré, med blod och slem i avföringen. (5, 6). Den bakomliggande orsaken till ulcerös kolit är ännu inte helt klarlagd, även om forskning tyder på att samspelet mellan gener, ärftlighet, miljöfaktorer och/eller en onormal respons av kroppens immunförsvar mot mikrobiella antigener hos genetiskt predisponerade personer, har stor betydelse för uppkomsten av sjukdomarna (5, 7, 8).

Om Entyvio (vedolizumab)

Vedolizumab är ett tarmselektivt biologiskt läkemedel godkänt för intravenös (IV) administrering (9). Det är en human monoklonal antikropp som binder till α4β7-integrinet så att bindningen av α4β7 till tarmslemhinnans MAdCAM-1 hämmas, utan att hämma VCAM-1 (10). MAdCAM-1 uttrycks företrädesvis på blodkärl och lymfkörtlar i mag- och tarmkanalen (11). α4β7-integrinet uttrycks på en subgrupp av vita blodkroppar (10). Dessa blodkroppar har visat sig ha betydelse för den inflammatoriska processen vid ulcerös kolit och Crohns sjukdom (10, 12, 13). Genom att hämma α4β7 kan vedolizumab begränsa förmågan hos dessa vita blodkroppar att infiltrera tarmvävnaden (10).

Vedolizumab IV är indicerat för behandling av vuxna patienter med ulcerös kolit och Crohns sjukdom med måttlig till svår sjukdomsaktivitet som inte svarat tillfredsställande på, som uppvisat avtagande behandlingssvar eller som är intoleranta mot konventionell behandling eller en TNFα-hämmare (9). Vedolizumab IV har marknadsgodkännande i fler än 60 länder, däribland USA och inom EU, med en exponering över 260 000 patientår fram till dags dato (14).

Indikationer

Ulcerös kolit: Vedolizumab är indicerat för behandling av vuxna patienter med ulcerös kolit med måttlig till svår sjukdomsaktivitet som inte svarat tillfredsställande på, som uppvisat avtagande behandlingssvar eller som är intoleranta mot konventionell behandling eller en TNFα-hämmare.

Crohns sjukdom: Vedolizumab är indicerat för behandling av vuxna patienter med Crohns sjukdom med måttlig till svår sjukdomsaktivitet som inte svarat tillfredsställande på, som uppvisat avtagande behandlingssvar eller som är intoleranta mot konventionell behandling eller en TNFα-hämmare.

För ytterligare information, vänligen kontakta

Henry Werner, Communication Director Nordics & Baltics, henry.werner@takeda.com, +46 70 970 22 27

Läs det engelska pressmeddelandet i sin helhet här.

Takeda’s engagemang inom gastroenterologi

Gastrointestinala (GI) sjukdomar kan vara både komplexa, försvagande och förändra livet för den som drabbas. Takeda är ledande inom det gastroenterologiska området med över 25-års erfarenhet. Takedas målsättning är att förbättra livet för de patienter som är drabbade av GI-sjukdomar genom att tillhandahålla innovativa läkemedel, ge stöd för patientens sjukdomshantering samt utveckla vårdmiljön. Takeda utvecklar läkemedel för terapiområden med stora ouppfyllda vårdbehov, som inflammatorisk tarmsjukdom, syrarelaterade sjukdomar och motilitetssjukdomar (GI). Takeda driver även forskning och utveckling inom celiakiområdet, leversjukdomar samt inom microbiomterapier.

Referenser

1. Schreiber S, Peyrin-Biroulet L, Loftus EV Jr, et al. VARSITY: A double-blind, double-dummy, randomised, controlled trial of vedolizumab versus adalimumab in patients with active ulcerative colitis. Presented at the 14th Congress of the Crohn’s and Colitis Organisation (ECCO), Copenhagen, Denmark. Oral presentation #OP34 (Saturday March 9, 2019, 09:40-09:50).
2. An efficacy and safety study of vedolizumab intravenous (IV) compared to adalimumab subcutaneous (SC) in participants with ulcerative colitis. ClinicalTrials.gov. Available at: https://clinicaltrials.gov/ct2/show/NCT02497469. Last updated: February 18, 2019. Last Accessed: February 2019.
3. Baumgart DC, Carding SR. Inflammatory bowel disease: cause and immunobiology. Lancet. 2007;369:1627-1640.
4. Torres J, Billioud V, Sachar DB, et al. Ulcerative colitis as a progressive disease: the forgotten evidence. Inflamm Bowel Dis. 2012;18:1356-1363.
5. Ordas I, Eckmann L, Talamini M, et al. Ulcerative colitis. Lancet. 2012;380:1606-1619.
6. Sands BE. From symptom to diagnosis: clinical distinctions among various forms of intestinal inflammation. Gastroenterology. 2004;126:1518-1532.
7. Henckaerts L, Pierik M, Joossens M, et al. Mutations in pattern recognition receptor genes modulate seroreactivity to microbial antigens in patients with inflammatory bowel disease. Gut. 2007;56:1536-1542.
8. Kaser A, Zeissig S, Blumberg RS. Genes and environment: How will our concepts on the pathophysiology of IBD develop in the future? Dig Dis. 2010;28:395-405.
9. European Medicines Agency. Entyvio EPAR product information. EMEA/H/C/002782 - IB/0030 ANNEX 1 Summary of Product Characteristics. Available at: https://www.ema.europa.eu/documents/product-information/entyvio-epar-product-information_en.pdf Last updated: September 3, 2018. Last accessed: February 2019.
10. Soler D, Chapman T, Yang LL, et al. The binding specificity and selective antagonism of vedolizumab, an anti-α4β7 integrin therapeutic antibody in development for inflammatory bowel diseases. J Pharmacol Exp Ther. 2009;330:864-875.
11. Briskin M, Winsor-Hines D, Shyjan A, et al. Human mucosal addressin cell adhesion molecule-1 is preferentially expressed in intestinal tract and associated lymphoid tissue. Am J Pathol. 1997;151:97‑110.
12. Eksteen B, Liaskou E, Adams DH. Lymphocyte homing and its roles in the pathogenesis of IBD. Inflamm Bowel Dis. 2008;14:1298‑1312.
13. Wyant T, Fedyk E, Abhyankar B. An overview of the mechanism of action of the monoclonal antibody vedolizumab. J Crohns Colitis. 2016;10:1437-1444
14. Takeda Data on File. 2019. 

SE/EYV/0319/0015 

Om Takeda

Takeda ett ledande globalt, forsknings- och innovationsdrivet biofarmaceutiskt företag med huvudkontor i Japan. Vi koncentrerar vår framtida forskning och utveckling kring fyra områden: onkologi, gastroenterologi, centrala nervsystemet och sällsynta diagnoser, samt viss forskning specifikt inriktat mot plasmabaserade terapier och vacciner. Vi har idag en omfattande forskningsportfölj och vi fokuserar på att utveckla innovativa läkemedel som bidrar till att göra skillnad för människor. Våra medarbetare i fler än 80 länder och regioner världen över, arbetar tillsammans med hälso- och sjukvården för att förbättra livskvaliteten för patienter.

För ytterligare information, besök www.takeda.se

Bifogade filer

PDF-dokument