Skip to main content

Rökning ojämlikt hälsoproblem

Nyhet   •   Jan 25, 2019 15:07 CET

Det finns stora skillnader när det gäller rökvanor i samhället utifrån faktorer som till exempel kön, utbildning, härkomst och psykisk ohälsa. De som har det svårast i livet röker mest. De drabbas också på sikt mer av rökningens negativa konsekvenser än människor som mår bättre och har ork att göra mer hälsosamma val i sin vardag.

Att det finns faktorer som ökar risken för att man ska testa att röka, och bli beroende, är väl känt. Risken att bli sjuk och dö i förtid av rökning är också större i vissa samhällsgrupper.

– Det är viktigt att belysa för att kunna sätta in rätt insatser till olika grupper, säger Hans Gilljam, seniorprofessor i folkhälsa på Karolinska Institutet.

Kvinnor drabbas hårdare än män

Under första halvan av 1900-talet var rökning en manlig vana i Sverige. I och med kvinnofrigörelsen på 60- och 70-talet blev kvinnorna målgrupp för tobaksreklamen och började röka i allt högre utsträckning. I mitten av 90-talet hade kvinnorna gått om männen. På senare år har kurvan jämnat ut sig igen och det är nu lika många män som kvinnor som röker, 7 procent av vardera könet. Dock är det fortfarande fler unga tjejer som börjar röka, än unga män. Skillnaderna blir dock mindre och mindre för varje år. När man ser till snus ser det annorlunda ut. Till skillnad från männen har kvinnorna inte i någon nämnvärd utsträckning ersatt rökningen med snusning. På grund av snusningen använder män tobak i daglig utsträckning i betydligt högre grad (24 procent) än kvinnorna (11 procent).

Däremot drabbas kvinnor hårdare av de negativa hälsoeffekterna kopplade till rökning än vad män gör. Det kan man se i långtidsuppföljningar i grupper med upp till en miljon kvinnor. Kvinnor som röker som män drabbas hårdare för deras lungor är ca 20 procent mindre än mäns, förklarar Hans Gilljam. Det innebär att en mindre vävnadsyta utsätts för samma mängd cigarettrök och det ökar risken att drabbas av sjukdom.

– Utvecklingen när det gäller antal kvinnor som drabbas av sjukdomen KOL är våldsam och det är idag vanligare med KOL hos kvinnor än män. När det gäller lungcancer har det tidigare varit fler män som drabbats, men nu har kvinnorna kommit ikapp. Lungcancer är idag den fjärde vanligaste cancerformen bland kvinnor.

Psykisk ohälsa och missbruk stor riskfaktor

Att ha en psykisk diagnos är också en riskfaktor för rökning. Till exempel röker 50 procent av de som har en klinisk depression, och 70 procent av de som har diagnosen schizofreni. Dessa grupper kan också ha andra konsumtionsmönster. Hans Giljam berättar att forskning visat att rökarna i den sistnämnda gruppen ofta haren hög konsumtion. De vill och kan sluta röka lika ofta som har andra, men de får lättare återfall.

– Det har påståtts att många med schizofreni självmedicinerar med cigaretter, men det är fortfarande obevisat. Klart är, att så länge de håller uppe med rökningen kan de halvera dosen för den medicin de tar för sin grundsjukdom. Det handlar om mediciner med biverkningar, så det är väldigt positivt. De mår helt enkelt bättre när de inte röker.

En studie som Centralförbundet för alkohol och narkotika nyligen gjort visar att det bland unga finns en tydlig koppling mellan psykosomatiska besvär och rökning. Att använda cigaretter tidigt är en riskfaktor för mer omfattande bruk av såväl tobak som andra droger, samt högre risk att drabbas av mental ohälsa i vuxen ålder. Rapportens slutsats är därför att det är viktigt och angeläget att uppmärksamma och försöka bryta negativa mönster tidigt.

Personer med missbruk röker också i högre grad. 80 procent av de med opiatberoende (heroin m.m.) och 70 procent av de med alkoholberoende är rökare.

Ytterligare en grupp som löper större risk att bruka tobak är människor som upplever mycket stress och press i livet överlag. När livet är tungt kan rökpausen kännas som den enda chansen till avkoppling och det försvårar chansen att bli rökfri.

Var man är född påverkar

Vilken kultur man har vuxit upp i påverkar också. I en enkät från Stockholm fann man att av män födda utanför Norden röker 16-19 procent jämfört med 7 procent av männen födda i Sverige. För kvinnor födda inom Europa, men utanför Norden. är mönstret detsamma. 17 procent röker, jämfört med 7 procent för de som är födda i Sverige. Rökningen hos utlandsfödda är en spegling i hur många som röker i deras hemländer.

Det finns väldigt lite fakta om hur just nysvenskar, både män och kvinnor, drabbas av rökningens konsekvenser. Man behöver långa uppföljningstider för att kunna se sådant.

– Det är kanske lite tabu att peka ut utlandsfödda. Jag kan inte påminna mig att jag har sett någon statistik på till exempel fler cancerfall. Jag tror att det finns ett motstånd att prata om det.

Det finns också svårigheter när det gäller att nå nysvenskar och påverka deras attityder till rökning, enligt Hans Gilljam. I vissa kulturer är det norm att röka, och det kan till exempel vara en självklar del av ritualen vid bröllop och begravningar att ge cigaretter i present.

– Vi har letat efter frontfigurer, talesmän, som är respekterade i respektive folkgrupp som vill hjälpa oss att lyfta frågan och föra ut kunskaper. Men det har varit svårt att få fäste, därför att de som vi ser som bra fronfigurer ofta själva har rökt. Men jag tycker mig märka att intresset för frågan ökar även i dessa grupper.

Mer lyckade insatser har gjorts lokalt på olika håll i landet. En viktig insats har gjorts av Sluta-Röka-Linjen som på sin hemsida (http://slutarokalinjen.se/other-languages/) har information på 7 stora invandrarspråk. På senare år har man i flera kommuner, bl a Göteborg, Örebro och Stockholm, också utnyttjat Ramadan som lämpligt tillfälle att uppmuntra berörda grupper att avstå från rökning.

– Det finns också en påverkansmöjlighet genom mödravård och barnavårdscentraler, där det ingår i rutinen att man ska lyfta den här frågan och föra statistik hos blivande och nyblivna föräldrar.

Utbildning påverkar val

En annan faktor som visat sig påverka risken att röka är utbildningsnivå.

21 procenten av män med kort utbildning rökte dagligen mot 6 procent bland universitetsutbildade och det är stora skillnader även när det gäller kvinnor.

– Utbildning lönar sig inte bara ekonomiskt, utan även ur hälsosynpunkt, säger Hans Gilljam.

Kraftfull politik kan utjämna skillnaderna

Att uppmärksamma skillnaderna när det gäller rökning, oavsett bakomliggande orsak, är viktigt eftersom ojämlikheten yttrar sig i sjuklighet.

– Cigaretter slår obarmhärtigt på fattig som rik. Men det är uppenbart att de slår hårdare mot människor som antingen inte har tillräcklig kunskap, är påverkade av ohälsosamma normer kring rökning, eller har det svårt i livet på grund av olika orsaker.

Enligt ny statistik fortsätter rökningen att minska i stort, men att minskningen går mycket långsammare i de mer utsatta grupperna. För att stötta de grupperna att klara av att göra mer hälsosamma val är stödjande politiska beslut som till exempel rökfria miljöer, marknadsföringsförbug inklusive exponeringsförbud av tobak och skattehöjningar av stor vikt

– Att stötta alla grupper att bli rökfria är ett ansvar som samhället kan och måste ta, säger Hans Gilljam.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Genom att skicka din kommentar accepterar du att dina personuppgifter behandlas i enlighet med Mynewsdesks Integritetspolicy.