Tarassos Blogg - om ledarskap, personlighet och rekrytering

- Min dörr står alltid öppen 

Det låter ju som en god inställning att som ledare ha dörren öppen för medarbetarna. Det kan ju handla om att vara lyhörd och tillgänglig som chef och ledare och det kan också handla om en generell öppenhet i organisationen, om transparens, delaktighet och en öppen kultur. Men … alltid? Och är det alltid ett uttryck för ett gott ledarskap att alltid ha dörren öppen?

Det finns många olika tolkningar och en del att fundera över kring detta och en av de ledare som genomgått chefscoachning betraktade det som frånvaro av ledarskap och framförallt ett passivt förhållningssätt som överlämnar åt medarbetarna att ta ansvar och stå för kontakten. Där den öppna dörren mer stod för ett lättvindigt sätt att vara chef och inte ta initiativ och ta reda på hur medarbetarna tänkte och mådde.
En annan fundering kring devisen att leda genom att alltid ha dörren öppen är om det är bra för en chef att alltid vara tillgänglig. Hur fungerar arbetet om man alltid ska vara tillgänglig och öppen.
En av de reflektioner som har varit mest förekommande under chefscoachningarna är hur ofta man som chef måste ta itu med en massa operativa frågor som dyker upp i verksamheten men som egentligen kunde ha gjorts av någon annan. Hur frustrerad man kan bli över att inte hinna med det strategiska arbetet, att inte få tiden att ha det övergripande perspektivet som är det egentliga uppdraget.

Att stänga sin dörr ibland och ge sig själv tid att planera och organisera sitt arbete under en bestämd tid i veckan och för att följa upp arbetet kan vara ett sätt att få verksamheten att fungera och få perspektiv på sitt ledarskap.

//MM