Forskning visar att positiv psykologi inte har någon egentlig effekt.

http://www.nrk.no/ytring/mer-lykkelige-og-mindre-_p_syke_-1.11301248

I artikeln ovan visar forskning att positiv psykologi inte har någon egentlig effekt, ungefär lika effektivt som sockerpiller.

http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Nya-ron/2013/10/Tvardisciplinar-beroendevard-gav-inga-ytterligare-resultat/?utm_source=twitterfeed&utm_medium=twitter

I artikeln ovan visar forskning att Tvärdisciplinär beroendevård inte gav några ytterligare resultat, siktet för att hitta lösningen är felriktat än en gång som tusen tidigare försök.

Hur många forskningsresultat behövs för att förstå och acceptera den naturlag som gäller när människan ska lösa komplexa problem oavsett om det handlar om psykisk ohälsa, missbruk eller andra komplexa problem oavsett område? Man kan inte lösa dessa problem utan något som redan är klart att använda när man ska starta processen som löser dessa annars omöjliga problem.

Människan har aldrig löst någonting som innefattar stora informationsmängder eller många byggstenar som ska sättas ihop, återskapas eller lösas på annat sätt utan att en visuell överblick först uppfunnits inom det aktuella området. Den visuella överblicken måste dessutom vara möjlig att lära ut - eller förstås av den som ska lösa problemet. I dessa fall av patienterna själva - det är en regel som ingen någonsin ha kunnat frångå.

Jag har beskrivit detta i hundratals artiklar på http://www.mynewsdesk.com/se/search?utf8=✓&query=tedestrand - och ca 60 videos på http://www.youtube.com/user/Tedestrand

Trots det jag visar, vilket är visat tusen gånger om inom alla områden där man idag löser komplexitet, så fortsätter ansvariga som tagit del av denna information som är enkel att förstå i sin enkelhet och tydlighet att förorda det som bevisligen inte kan fungera.

Till sist lite om paradigm  - Artikeln i Wikipedia beskriver varför vi inte kan se det uppenbara. Vår inpräglade föreställning (tankemönster) väljer undermedvetet att bara se det nuvarande paradigmet trots att det inte alls fungerar. Det är en surrealistisk känsla att beskriva något som är självklart men ändå inte kan förstås trots att det aldrig någonsin har lösts av människan på något annat sätt.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Paradigmskifte

Ett paradigmskifte ingår i ett sammanhang av olika faser:

1. Det finns en allmän föreställning om ett fenomen, eller det finns ett tankemönster, som forskarsamhället själv inte är direkt medvetet om. Forskning som befinner sig i denna fas kallar Kuhn normalvetenskap, och den kännetecknas av problemlösning inom tankemönstrets eller föreställningens ramar.

2. Det föreligger anomalier, som kollektivet inte förmår ta till sig, eftersom de fastnat i sina tankemönster, eller den utbredda föreställningen är så grundmurad att dess "sanning" är överordnad vad som motsäger den.

3. Forskningen kommer till en kris där anomalin måste förklaras.

4. Paradigmskiftet inträder när någon bryter kollektivets tankemönster och förklarar anomalin som en del i en större felaktig föreställning eller världsbild, och detta nya tankemönster vinner gehör.

5. Forskningen kommer till en förvetenskaplig fas, där det nya paradigmet fastställs.

6. Därefter kommer en ny fas av normalvetenskap inom det nya paradigmet.

Anders Tedestrand

Grundare av