Var beredd på känslornas bakåtsträvande kraft när du väljer att förändra något i ditt liv

När jag genomgick psykoterapi och andra samtalsbaserade förändringsmetoder så var det jag som klient som skulle föra samtalet till 80- 90% och terapeuten lyssnade och gjorde inte speciellt mycket aktivt för att jag skulle förstå. Jag blev tryggare kortsiktigt, vaggades in i en falsk tillit, men lärde mig inte något nytt som kunde lösa mina till tillstånd. För att lösa komplicerade tillstånd krävs en helt ny förståelse. På något sätt finns en tro om att jag som patient genom att kommunicera ut mina sjuka tankemönster samtidigt ska rita en karta samtidigt som jag också ska börja följa kartan samtidigt som jag är uppfylld av det sjuka som kommuniceras?

Av ovanstående skäl är forskningen också fast i samma tänk och kan inte hitta lösningen eftersom siktet är felinställt på fel mål. Det krävs ett minimum av komplexitet och en tydlig väg - inte mer forskning om samma detaljerade komplexitet ur mikro och makro perspektiv som inte har skapat någon förändring för dom som behöver hjälp på decennier.

När jag själv idag jobbar med klienter så för jag samtalet till 80-90% och leder konkret klienterna till en förståelse - som skapar förståelse till kartan som gör patienten till en orienterare genom sina egna problem. Jag blir en psykologisk orienteringstränare som leder klienterna genom samtal som skapar verklig förståelse och löser upp det första problemet som alltid är att komma ur sitt komplexa tänkande genom en visuell överblick så att processen ska kunna bli fruktsam genom just den visuell överblicken. Kartan skapar - mod att lämna processen - eftersom den också skapar tillit och trygghet för den process ska orienteras igenom. Enkelt och logiskt.

Om man går till en orienteringstränare som ska lära mig orientering så är principen likadan, att lära ut kartan blir viktigast, inte att lyssna på mina oroade tankemönster eller annat i första hand även om man samtidigt ödmjukt får stilla oro och annat. Det är det absolut viktigaste att förstå i all komplex hantering av problem som ska lösas.

Det överdrivna lyssnandet och grävandet är något som tillhör metoder och terapeuter som inte redan innan processen har en väg utstakad.

Trots att jag skriver detta så är det svårt att ta tills sig det enkla jag beskriver. Vi är så låsta i det vi präglats att tänka att alla försök att visa något som tidigare inte uppfunnits kommer att motarbetas med automatik av gamla präglade tankemönster och föreställningar med kretsloppets enorma kraft.

En aforism som beskriver den kraften:
"Var beredd på känslornas bakåtsträvande kraft när du
väljer att förändra något i ditt liv"

Anders Tedestrand
Tedestrand-Metoden 

Ett par videos som berättar mer: