Ökad biogasproduktion tack vare ny forskning

Jan Moestedt, biogasforskare på Tekniska verken, lägger fram sin avhandling ”Biogas Production from Thin Stillage”, på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala.

-Sammanfattningsvis handlar min forskning om hur man ska kunna öka biogasproduktionen från drank som är en restprodukt från etanolproduktion, men det är svårt eftersom det innehåller kväve och sulfat.

En biogasanläggning är som en komage, där organiskt material som till exempel hushållsavfall bryts ner av bakterier och blir gas, men ammoniak och sulfat påverkar bakterierna negativt. Det jag har gjort är att försöka påverka miljön för bakterierna, så de ska må så bra som möjligt och kunna producera mer gas, säger Jan Moestedt.

Det blir ofta höga kväve- och svavelhalter när man producerar biogas av hushållssopor, slaktavfall och drank, och det ställer till det för mikroorganismer som tillverkar biogasen. Svavelväte är illaluktande och giftigt och för mycket kväve kan sakta ner bakteriernas arbete med att göra biogas.

-Jag har främst simulerat biogasproduktion på vårt biogaslabb. Sedan har jag gjort
DNA-analyser i Uppsala för att se vilka bakterier som klarar sig bäst. Det visar sig att de som använder sulfat klarar sig i de flesta miljöer, men snabba biogasbildande bakterier kan också öka om man ändrar temperaturen till cirka 42-44°C.

-Jag hoppas att min forskning kan användas av biogasanläggningar som har problem med kväve och svavel, men samtidigt att kunskapen från projektet ska hjälpa framtida forskning till ännu smartare lösningar.

Fem frågor

Hej Jan, du lägger fram din avhandling Biogas Production from Thin Stillage, på torsdag (12 feb). Vad handlar den om?

Den handlar om hur man på våra biogasanläggningar kan göra biogas från ett utmanande material, så kallat drank, som är en restprodukt från etanolproduktion.

Drank är besvärligt eftersom det innehåller ammoniak och sulfat. Båda föreningarna påverkar bakterierna, som gör biogas, negativt på olika vis. Jag har tittat på möjligheterna att påverka miljön för bakterierna, så att de ska må så bra som möjligt och därmed producera mer gas!

Hur har din forskning gått till?
Jag har främst simulerat biogasproduktion på vårt biogas labb. Där har vi mindre biogasreaktorer som man kan använda för att testat olika idéer. Sedan har jag följt upp dessa med en hel del DNA-analyser i Uppsala för att se vilka bakterier som klarar sig bäst.

Hur fungerar biogas?
Biogas bildas vid syrefri mikrobiell nedbrytning av organiskt material, t.ex. hushållsavfall. Man kan likna biogasanläggningar vid stora komagar. Bakterierna i ”magarna” bryter ner materialet, men eftersom syre saknas blir metan kvar som är en mycket energirik gas. Gasen kan sedan renas från koldioxid och användas som bränsle i bilar och bussar och för elproduktion. 

Vad är det mest fascinerande med biogas?
Att det är så extremt miljövänligt! Samtidigt som vi tar hand om Linköpingsbornas hushållsavfall och avlopp så producerar vi ett bränsle som kan användas för att ersätta bensin. Det är också inspirerande att biogasbranschen fortfarande är ung och att det finns så mycket nytt att upptäcka där. Mycket kan förbättras och utvecklas.

Vad hoppas du med din forskning?
Jag hoppas att min forskning kan användas av biogasanläggningar som har problem med kväve och svavel, men samtidigt att kunskapen från projektet ska hjälpa framtida forskning till ännu smartare lösningar!

Kontakt
Jan Moestedt, 013-20 93 77
jan.moestedt@tekniskaverken.se