Blogginlägg -

Criscom – frivilligförbundet som garanterar säkra budskap i osäkra lägen

Vid kriser ska samhället rädda liv och egendom. Men för att göra det krävs också informationsinsatser och fungerande kommunikation mellan räddningsinsatsens olika delar. Det är viktigt att människor får information om vad som skett och hur de ska agera. Information till allmänheten kan vara livsavgörande. I det avseendet är frivilligförbundet Criscoms stöd centralt.

”In case of fire – please exit the building before tweeting about it!” Ni har kanske sett den skämtsamma memen. Det den försöker säga känns ju rätt självklart: när en kris inträffar måste prio ett vara att rädda liv och egendom, och först därefter att informera. Men bortom bilden av den narcissistiska nutidsmänniskans behov av att berätta allt i realtid på Twitter finns en verklighet där kommunikationsinsatser faktiskt inte bara är till för ens egen skull, utan också en del av det som räddar liv. Förutom den fysiska säkerheten krävs också kunskaper om krisberedskap och vetskapen om vad som försiggår.

Information kan i många fall vara avgörande vid samhällsstörningar, såväl för berörda som för allmänheten i stort. MSB är en central myndighet för samordning av information till allmänhet och media mellan offentliga, privata och ideella aktörer vid kriser. Därför kom MSB ut med en ny vägledning – Kriskommunikation för ökad effekt vid hantering av samhällsstörningar – i förra veckan. Vägledningen vänder sig till alla som arbetar med samverkan och ledning vid samhällsstörningar och är en viktig del av arbetet för att göra samhället robustare, men också för att bättre förstå hur samverkan med frivilligorganisationerna bör hanteras vid kriser.

Criscom – ett kommunikationsstöd vid kriser

Criscom heter en avdelning inom Svenska Försvarsutbildningsförbundet, ett av de frivilliga försvarsförbunden. Försvarsutbildarna rekryterar, utbildar och skriver avtal för Försvarsmakten och andra krisberedskapsmyndigheter. Det kan handla om avtal för tillgång till specialister som sjukvårdare, pionjärer, soldater som hanterar farliga ämnen, fältkock och informationsbefäl till Hemvärnet, eller avtal för att öka uthålligheten inom exempelvis kommunikation, hälsoskydd, farliga ämnen och kärntekniska olyckor.

Speciellt för Criscom är att de erbjuder sina medlemmar utbildning inom informationshantering och totalförsvarsupplysning, så att medlemmarna ska kunna ge stöd till det militära och civila krisberedskapssystemet när det gäller kommunikatörskompetens som mediehantering och kriskommunikation. Criscom bistår länsstyrelser och myndigheter med kommunikationsstöd under kriser som exempelvis flyktingkrisen 2015 och sommarens skogsbränder. Tillgången till information behövs helt enkelt vid alla möjliga kriser.

Bemanning under sommarens bränder

I somras kallades Criscom in för att hjälpa MSB och Länsstyrelsen Gävleborg. Gävleborg var den region, jämte Dalarna och Västernorrland, där de största och allvarligaste av bränderna härjade. I drygt tre veckor arbetade 27 medlemmar från Criscom i en temporär organisation och hjälpte MSB med att sprida information via Sveriges myndighetsgemensamma kanal för krisinformation – krisinformation.se – och arrangerade presskonferenser. De gjorde också omvärldsbevakningar och mediaanalyser. Bland annat kunde de meddela evakuerade om när de kunde återvända till sina bostäder.

Teracom har ansvaret för drift av Rakel, det interna kommunikationssystemet för blåljusmyndigheterna i vardag och kris. Vi har också ansvar för varningssystemet ”VMA”, Viktigt meddelande till allmänheten (som ibland kallas ”Hesa Fredrik”). Det vi ägnar oss åt är på så sätt en del av skärningspunkten mellan civilförsvar och kommunikation, precis som Criscom.

Marcus Hartmann, kommunikationschef 

Ämnen

  • Kriser, tillbud

Kategorier

  • kriskommunikation
  • civilförsvar
  • krisberedskap
  • säkra nät

Kontakter

Relaterat innehåll

  • Teracoms viktiga roll som utsändare av public service

    Public service i Sverige är just nu i lite grann av ett vänteläge inför förändringar, inte minst vad gäller hur verksamheten ska finansieras. Därför tar vi i dag ett steg tillbaka och resonerar kring vad public service innebär och vår roll i sammanhanget.

  • Så arbetar urbana sök- och räddningsgrupper i komplexa räddningsinsatser

    Det var nog ingen som undgick sommarens omfattande räddningsinsats av ett thailändskt fotbollslag som fastnat i en översvämmad grotta. En mycket dramatisk händelse som fick uppmärksamhet i hela världen, och visade på vikten av mobilisering och expertis för en lyckad räddningsinsats under mycket svåra förhållanden.

  • Beredskap för extremväder

    Det är torka i hela landet, 35 skogsbränder härjar och det är mycket varmare än normalt. Det har nog inte undgått någon. Men hur påverkas det civila försvaret? Hur påverkas vår livsmedelsproduktion och dricksvattensförsörjning? Vi måste forsätta att diskutera samhällets beredskap.

  • Frivilliga möjliggör säker kommunikation och snabba insatser

    Ingen kedja är starkare än dess svagaste länk, lyder ett gammalt ordspråk. Detta gäller även för samhällets motståndskraft. I en tid av ökad osäkerhet blir det allt viktigare att vi stärker det civila försvaret. Oavsett om det rör sig om freds- eller krigstid kan Sveriges 18 civilförsvarsförbund hjälpa myndigheterna.

  • Volontärers del i framtida kriskommunikation

    Under skogsbränderna 2018 hjälpte tusentals volontärer till att hålla igång räddnings- och släckningsinsatserna. Men deras förutsättningar för kommunikation sinsemellan, och med andra aktörer som är involverade vid större händelser och kriser, behöver utvecklas för att organisera denna viktiga resurs när det är skarpt läge.