Blogginlägg -

Utländsk hybridkrigföring kräver ständig beredskap

Under de senaste dagarna har talmannen fört ytterligare diskussioner med partiledarna. Vi har sedan en dryg vecka haft en expeditionsregering. I det politiska läget Sverige befinner sig i just nu bör vi vara extra uppmärksamma på hur vår omvärld agerar och reagerar. I ett tidigare inlägg om Hur rustade är vi mot valpåverkan? underströk jag att det inte funnits några betydande tecken på otillbörlig påverkan på valutgången eller debatten i samband med valet i år. Men vi ska nog inte dra en lättnadens suck än. Utländska operationer behöver inte nödvändigtvis stanna vid just cyberpåverkan.

Oklart parlamentariskt läge kräver höjd uppmärksamhet

Efter valet 2014 uppstod ett parlamentariskt oklart läge som i många avseenden saknade motstycke. Då, som nu, fanns ingen majoritet varken för det borgerliga eller rödgröna blocket. Och då som nu uppstod frågetecken kring vem som skulle bli statsminister och hur regeringen skulle se ut. Med tanke på dagens politiska läge vill jag påminna om vad som hände för fyra år sedan.

Fysiska attacker efter valet 2014

Hösten 2014 drabbades vi av ryska kränkningar av både vårt luftrum och vatten, strax efter valet genomförts. Den ena händelsen handlade om två ryska stridsflygplan som passerat svenskt luftrum bara några dagar efter valet. Politikveteranen Carl Bildt (M) sa då att detta varken var ett missförstånd eller misstag, och UD kallade den ryske ambassadören för att protestera händelsen.

Den andra händelsen – observationer av undervattenskränkningar i Stockholms skärgård – föranledde en underrättelseoperation av Försvarsmakten i oktober 2014. Efter flera dagars arbete kunde man bekräfta att en mindre ubåt från främmande makt kränkt svenskt vatten. Även om Försvarsmakten inte velat yttra sig kring den nationella härkomsten för kränkningarna, finns indikationer på att de kom från ryskt håll. Ett annat exempel på vad som kan förstås som hybridkrig har vi nyligen sett i Finland.

Hybridkrigföring kan innefatta olika kränkningar

I slutet av september i år genomförde Centralkriminalpolisen, sjöbevakningen och försvarsmakten i Finland ett unikt tillslag mot egendom som tillhör Airiston Helmi, en rysk affärsman. Även om tillslaget officiellt var för att bekämpa ekonomisk brottslighet så har flera försvars- och säkerhetsexperter pekat på att företaget köpt mark på militärstrategiskt viktiga platser och att man på olika sätt försökt underminera finsk försvarsmakt.

Om vi kan utgå från att Ryssland legat bakom händelserna kan man dra slutsatsen att det handlar om att testa andra länders regelverk eller, som i de svenska fallen, vår reaktionsförmåga under ett oklart maktläge. Och detta, om något, behöver vi ha beredskap för under höstens röriga regeringsförhandlingar. Hybridkrigföring innebär inte bara regelrätta militärinsatser, utan bedrivs också med ekonomiska intressen och allmänna expansionstendens i sikte. Det är en problematik som man inte kan vara nog förberedd för.

Läs gärna mer om hybridkrigföring i ett tidigare inlägg på temat: https://www.teracom.se/om-teracom/teracoms-blogg/hybridkrigforing/

Marcus Hartmann, kommunikationschef 

Ämnen

  • Försvarsfrågor

Kategorier

  • beredskap
  • hybridkrigföring
  • totalförsvaret
  • påverkansoperastioner

Kontakter

Relaterat innehåll

  • Hur väl rustade är vi mot valpåverkan?

    Inom kort är det val i Sverige. Kan vi lita på att det är fritt från påverkan? Vi kan försiktigt konstatera av medvetenheten om risken för påverkansoperationer verkar vara hög och att vi inte sett några rapporter om storskaliga försökt till påverkan (även om påverkan naturligtvis förekommer.

  • Påverkansoperationer - någon testar oss

    Hur stor är risken för att vår demokrati i bred mening – våra demokratiska val, vår fria och transparenta samhällsdebatt, våra samhällsinstitutioner – påverkas av krafter som vill oss illa?

  • Åtal mot ryska privatpersoner för påverkanskampanjer

    I går fredag publicerades, på US Department of Justices webbplats, ett dokument som beskriver ett åtal (Grand Jury Indictment”) i utredningen om rysk involvering i amerikanska presidentvalet. Nu handlar det om ryska trollfabriker - hur ryska privatpersoner och deras företag har varit inne, samordnat och organiserat, och påverkat valrörelsen.

  • Internet of Things – en sårbarhet i tillvaron

    Motståndskraft, är ett nyckelbegrepp för hur starka eller sårbara vi är som samhälle. Det bygger på att många i samhället har en förståelse för möjliga sårbarheter och ingångar för antagonistiska aktörer. Förståelsen behövs i såväl den offentliga som den privata sfären, i hemmet och på arbetsplatsen. Dagens blogginlägg handlar om det som kallas Internet of Things (IoT), eller sakernas internet.

  • Den moderna människan – osårbar och därför sårbar?

    Psykologiskt försvar är ett svårfångat begrepp på samhällsnivå, men också på individnivå. Det handlar såväl om att förbereda samhället inför hybridkrigföring av tredje part som att förbereda oss själva psykologiskt inför att faran är framme.

  • Så bygger vi säkerhet i Norden

    Att störa eller slå ut centrala samhällsfunktioner som el och kommunikationsnät är ett sätt att försätta vårt samhälle i akut fara. Då känns det tryggt att sådana sårbarheter kan avhjälpas över landgränserna. I detta inlägg tar jag upp en fråga som varit på tapeten den senaste tiden: civilförsvarssamarbeten mellan Sverige och våra nordiska systerländer.

  • Försök till påverkan av svenska valdebatten: inte så omfattande, inte så internationellt, inte så framgångsrikt

    I ett inlägg i augusti, om "hur väl rustade vi är mot valpåverkan", dristade jag mig till att hävda att valrörelsen fram till dess inte var så påverkad och att mycket tvärtom tydde på att vi var rätt mentalt förberedda på ett positivt sätt. Nu har en forskarrapport, beställd och sponsrad av MSB, lagts fram och resultatet av den pekar i samma riktning.

  • Cyberhemvärn och drifthemvärn – några tankar för totalförsvarets förmåga

    Med lite distans till Folk och Försvars rikskonferens i Sälen kan konstateras att cybersäkerhet blev en av årets snackisar. Säkerhet och försvarsförmåga i cyberrymden blir allt viktigare, inte bara för Teracom utan för samhället i stort. Men utan tillförlitlig drift för kritisk infrastruktur i akuta situationer försvagas totalförsvaret.