Hungern ökar kraftigt enligt ny FN-rapport

Enligt den nyligen släppta rapporten State of Food Security and Nutrition in the World Report 2021 levde upp till 811 miljoner människor i hunger 2020 – en ökning med 161 miljoner människor sedan 2019. Coronapandemin har gjort att många framsteg med de globala målen i Agenda 2030 stannat av. Att nå mål 2, Ingen hunger, till 2030 kommer inte att gå utan enormt stora globala förändringar. Rapporten spår istället att hela 660 miljoner människor fortfarande riskerar att leva i hunger 2030.

Andra viktiga resultat av SOFI-rapporten 2021

• Andelen människor som är undernärda i världen ökade från 8,4 procent 2019 till 9,9 procent 2020.
• Omkring 1 av 3 människor i världen hade inte tillgång till tillräckligt med näringsrik mat år 2020, en ökning med 320 miljoner människor på bara ett år.
• 10 procent fler kvinnor än män lever med osäker tillgång till mat.
  

Ett mångbottnat problem
Hunger är ett komplext problem som påverkas av många faktorer. Redan före pandemin ökade hungern i världen under flera år, till följd av framför allt klimatförändringar och konflikter. Ojämlik tillgång till grundläggande rättigheter som tillgång till vatten, utbildning och jämställdhet fortsätter alla att bidra till den utbredda hungern i världen. För att få ett slut på hungern måste vi säkerställa att dessa rättigheter tillgodoses för alla.

The Hunger Project stöttar samhällsledd utveckling med kvinnor i fokus för att få ett hållbart slut på hungern. Vi uppmuntrar kvinnor att ta ledande positioner i utvecklingsarbetet, mobiliserar samhällen att skapa och leda sin egen utveckling och vi bygger relationer med lokala och nationella myndigheter så att arbetet blir stabilt och långsiktigt. Den holistiska metoden bidrar inte bara till att hungern avskaffas, den ökar också individers och samhällens motståndskraft mot oväntade kriser, som till exempel pandemier, naturkatastrofer och konflikter.

Människor i hunger sitter på lösningarna
Men samtidigt som vi såg hur hårt pandemin drabbade våra programländer såg vi hur individer, ofta kvinnor, klev fram och ledde sina samhällen ur krisen. De spred livsviktig information om smittskyddsåtgärder, motverkade desinformation och mytbildning, distribuerade mat och mediciner till de som behövde det mest och bidrog med vad de kunde till hälso- och sjukvården. Krisen blev ett tydligt exempel på att det är människorna som själva lever i hunger som leder utvecklingen och löser problemen.

Svaren på hur fattigdom och hunger ska avskaffas finns hos dem som lever i dessa tillstånd. Att få ett slut på all hunger i världen är ingen lätt uppgift, särskilt med de senaste motgångarna, men det är möjligt. Globalt samarbete krävs för att ta itu med problem i våra livsmedelssystem. Men det som framför allt krävs är ett maktskifte där lokalsamhällen får möjlighet att själva driva sin utveckling ut ur hunger.

Rapportens rekommendationer:

• integrera fredsbyggande politik i konfliktdrabbade områden
• stärka livsmedelssystemens motståndskraft mot klimatförändringar
• stärka motståndskraften mot ekonomisk nedgång hos de mest utsatta
• anpassa livsmedelssystemen så att priset på näringsrika livsmedel sänks
• bekämpa fattigdom och strukturella ojämlikheter
• ändra konsumentbeteenden för att främja kostmönster med positiva effekter på människors hälsa och miljön.