Nu släpps Matbarometern 3.0, Reformatens återkommande politiska undersökning där de granskar vad Sveriges riksdagspartier är redo att göra för att ställa om matsystemet. I år görs Matbarometern tillsammans med organisationerna The Hunger Project och SIANI för att uppmärksamma det ohållbara globala matsystemet som lämnar 783 miljoner människor i hunger världen över.
Tortillabröd som börjat torka efter tacokvällen? Äggskal kvar efter pannkaksbaket? Eller blev det blomkålsblast över från när du gjorde din mustiga höstgryta? Vi har samlat några riktigt smarta tips #förresten som gör att du kan utnyttja matresterna som annars skulle gå till spillo.
Enligt den nyligen släppta FN-rapporten The State of Food Security and Nutrition in the World 2023 (SOFI) levde upp till 783 miljoner människor i hunger år 2022. Det betyder att hungern i världen inte längre ökar, men att antalet människor som lever med osäker tillgång till mat fortfarande är betydligt fler än före covid-19-pandemin, samt att mål 2 i Agenda 2030, att världen ska vara helt fri från
Den 38-årige fembarnspappan Thomas Tibiita är en passionerad bonde. Genom The Hunger Project har Thomas lärt sig odlingsmetoder som är anpassade efter det föränderliga klimatet, bland annat att odla i nedsänkta bäddar, vilket är bra när det är vattenbrist.
Reformaten startades 2020 i syfte att påskynda en forskningsbaserad omställning av matsystemet. De vill att Sverige ska bli ett föregångsland som tar ansvar för att maten som säljs och äts ska ha minimala negativa konsekvenser – både här och på andra platser på jorden. Vi hörde av oss för att prata om matsystem och ta reda på mer om deras påverkansarbete.
Matsvinn är en effekt av ett icke fungerande globalt matsystem. Det matsystemet är för stort och komplext för att utvecklingen mot mer hållbarhet ska läggas tungt på konsumenternas axlar. Individens matvanor är bara en liten del av problemet. Det skriver vi idag på Matsvinnsdagen på Aftonbladet Debatt.
