Så blir humaniora relevant igen

Humanistisk forskning och utbildning har levt med en krisstämpel i flera decennier. Utbildningar läggs ner, forskningens värde ifrågasätts och humanisterna själva tycka sky samhällsdebatten. Samtidigt är medvetenheten om humanioras betydelse stor. Hur ser vägen framåt ut? Nu lanserar Timbro förlag tre essäer om humanioras framtid.

Anna Victoria Hallberg skriver i sin essä Hotet mot humaniora kommer inifrån att humanistiska forskare måste förstå den unika uppgift som är humanioras.

I Humaniora - en vetenskap som andra, argumenterar Göran Larsson för att krisen i humaniora beror på att humanistisk forskning felaktigt anses vila på mindre vetenskapliga principer än annan forskning.

Rebecka Göransdotter tar i Einstein och fördomarna: om vetenskapens trånga rumavstamp i ett historiskt exempel och visar hur även 1900-talets kanske största vetenskapsman - Albert Einstein - tvingades förhålla sig till okunskap och fördomsfullhet.

Medverkande: Anna Victoria Hallberg, fil dr i litteraturvetenskap och utredare vid Södertörns högskola
Göran Larsson, professor i religionsvetenskap
Lisa Irenius, kulturchef på Svenska Dagbladet

Samtalet leds av Eli Göndör, senior fellow, Timbro