Borgerlig borgfred får vänta: Tre liberaler ger sin bild av flyktingdebatten

Vilka argument under höstens flyktingdebatt har varit bra respektive dåliga? Vad tycker egentligen de olika debattörerna, och vad skulle en liberal framtidsvision kunna vara?
Idag släpper vi tre essäer under vinjetten Migrationsdebattens karta av tre personer som betecknar sig som liberala, men ändå kommer till olika slutsatser gällande hur migrationen bör hanteras. Den första är skriven av Jakob Heidbrink, docent i civilrätt vid Göteborgs Universitet och skribent på Juridikbloggen. Den andra är skriven av Mattias Svensson, författare till bland annat böckerna Glädjedödarna och Miljöpolitik för Moderater. Den tredje är skriven av Andreas Johansson Heinö, statsvetare och förlagschef på Timbro samt författare till flera böcker om mångfald och integration.

– Mitt experiment var enkelt: jag ville se hur personer som i stort delar värderingar kommer till olika slutsatser. Så jag bad Mattias Svensson och Jakob Heidbrink att bemöta sina motståndares bästa argument. Målet är att essäerna ska bli ett startskott för en konstruktiv inomborgerlig migrationsdebatt. Argumenten för en liberal migrationspolitik behöver bli starkare i en tid när våra värderingar är kraftigt ifrågasatta från flera håll, säger Karin Svanborg-Sjövall, vd på Timbro.

– Det kommer aldrig att bli någon borgerlig borgfred i migrationsfrågorna. Migrationen är en central politisk fråga där vi helt enkelt inte är överens. Men det finns ingen anledning att den konflikten ska frysa all reformvilja inom borgerligheten, säger Karin Svanborg-Sjövall.

Mattias Svensson beskriver sin syn på migrationsfrågan som principiellt driven för fri rörlighet, med öppna gränser och en generös asylpolitik, “väl medveten om att detta är två olika saker”. I sin essä beskriver han hur denna fria rörlighet står i konflikt till välfärdsssystemet, och hur han där först prioriterar åtgärder för att avlösa boendekrisen och arbetsmarknadsproblemet men också ser en poäng med att strama åt asylsystemet där det gör minst skada. Grunden för detta är att det behövs för att bevara den fria rörlighet som etablerats i Norden och Europa. (s. 4).

För att läsa Mattias Svenssons essä, klicka här.
För pressbild, klicka här.

Jakob Heidbrink beskriver sin syn på migrationsfrågan som klassiskt Hayekiansk. Heidbrink poängterar vikten av att låta reformer växa fram i den takt som gör att människor känner acceptans för förändringen och kan förbereda sig för den nya tid som kommer där mer egenansvar förväntas. Även om han sympatiserar med idén att sänka välfärdsstatens ambitioner kraftigt för att hantera en omfattande migration, är det inte möjligt att göra i den makliga takt som behövs. Heidbrink konstaterar att alternativet är en nyliberal revolution, vilket [jag] “inte är beredd att acceptera” (s. 6).


För att läsa Jakob Heidbrinks essä, klicka här.
För pressbild, klicka här.

Andreas Johansson Heinö förkastar föreställningen att skiljelinjen i invandringsfrågan skulle gå mellan realister och idealister. Johansson Heinö efterlyser tydligare ideologiska skiljelinjer: “skillnaden mellan vänster och höger upphör inte att existera vid Öresundsbron”, skriver han, “tvärtom är det just där som skillnaderna i synen på statens roll borde vara som tydligast”. Johansson Heinö beskriver sig som liberal och förordar exempelvis skärpta försörjningskrav i syfte att kunna bevara den fria rörligheten i Europa som han beskriver som en av de viktigaste politiska framgångarna.

För att läsa Andreas Johansson Heinös essä, klicka här.
För pressbild, klicka här.

För mer information, kontakta:
Karin Svanborg-Sjövall, vd Timbro
E-post: karin.svanborg.sjovall@timbro.se
Telefon: 072 51 70 077
Twitter:@karinsjva

Mattias Svensson, författare
Twitter: @mattias_neo

Jacob Heidbrink, författare
E-post: Jakob.Heidbrink@law.gu.se

Andreas Johansson Heinö, författare
E-post: andreas.johansson.heino@timbro.se
Telefon: 073 59 67 208
Twitter: @johanssonheino