Flera rapporter kritiska till Fairtrade

Rättvisemärkta produkter har blivit en stor kommersiell framgång för Fairtrade Sverige och den 14 maj är det World Fair Trade Day. Men effekten av rättvis handel är omstridd.

-  Flera nya rapporter konstaterar att Rättvisemärkt inte lever upp till sin retorik. Ändå har offentlig sektor i Sverige låst sig till rättvisemärkt i upphandlingar och inköp på olika sätt. Över 40 kommuner har anslutit sig till märkningen, säger Lydiah Wålsten, ansvarig på Timbro för Miljö, tillväxt och konsumtion.

Redan 2008 belyste Timbro i rapporten “Vad Rättvisemärkt inte berättar” att det är tveksamt om rättvisemärkt ger positiva effekter för kaffeodlare i världen. Sedan dess har flera rapporter publicerats som ifrågasätter rättvisemärkt.

-  Många personer arbetar för att göra reklam för rättvisemärkt i hopp om att göra världen bättre. Men någon måste ställa frågan: vad får rättvisemärkt handel för effekter?, säger Lydiah Wålsten.

För mer information kontakta Lydiah Wålsten:
0706 - 46 56 88, lydiah.walsten@timbro.se

Aktuella rapporter om rättvisemärkts effekter

The Institute of Economic Affairs, Fair Trade Without the Froth (2010)
Konstaterar att rättvisemärkt inte förbättrar böndernas intäkter. Märkningen erbjuder en social premie till de bönder som ansluter sig, såsom bättre arbetsförhållanden, men det medför ökade kostnader för bönderna, bland annat genom certifieringsavgifter. Därtill kan endast en liten del av exempelvis kaffeproduktionen säljas som rättvisemärkt. Klicka här för att läsa rapporten

Natural Resources Institute, A review of the impact of Fairtrade over the last ten years (2009)
Rapport skriven på uppdrag av Fairtrade. Baseras på casestudier hos bönder och tillverkare. Resultatet visar att bönderna får vissa sociala premier genom anslutningen. Garantipriset säkerställer att bönder kan sälja en viss del av skörden, vilket leder till stabilare inkomster. Däremot visar studierna att det inte generellt leder till ökade inkomster för bönderna. Fairtrade försvårar också kvalitetshöjning på bönorna, vilket är en av de viktigaste faktorerna för att kunna konkurrera på kaffemarknaden. Klicka här för att läsa rapporten

Sveriges Lantbruksuniversitet, Vad uppnås med rättvisemärkning? (2009)
Litteraturgenomgång av Helena Johansson på uppdrag av SLU och Lunds universitet, som visar att Fairtrade saknar potential att hjälpa fler än ett mycket begränsat antal jordbrukare. Rättvisemärkningen kan endast ha en försumbar effekt när det gäller att bekämpa fattigdom och dåliga villkor i utvecklingsländer. Rättvisemärkts styrning mot småskalighet riskerar också att hindra utvecklingen mot ett mer effektivt jordbruk i fattiga länder. Klicka här för att läsa rapporten.

Swedwatch, Ett kaffe som märks (2008)
Undersökning av kaffeodlingar i Brasilien och Guatemala. Visar att flertalet kaffebönder sällan lyckas sälja allt sitt Fairtrade-kaffe utan tvingas sälja det till samma pris som konventionellt. Dessutom innebär en övergång till Fairtrade-kaffe en dyr omställning för kaffebönderna och trots högre priser på det rättvisemärkta kaffet i butikshyllan i Sverige tycks småbönderna vara lika beroende av bistånd som tidigare. Detta beror på att de är i behov av pengar för att ha råd att betala Fairtrades inspektioner och ställa om produktionen till de krav som märkningarna ställer.
Klicka här för att läsa rapporten.

För att ladda ned Timbros rapport “Vad Rättvisemärkt inte berättar” (2008) klicka här.