Ny ranking: Sveriges ekonomiska frihet står och stampar

I dag släpps 2017 års upplaga av Economic Freedom of the World, som kartlägger ekonomisk frihet i världens länder. Ekonomisk frihet är ett mått på i hur hög utsträckning staten håller sig borta från den ekonomiska sfären. Den ekonomiska friheten i Sverige har stagnerat sedan millennieskiftet. Fler reformer behövs, menar Timbros chefsekonom.

Economic Freedom of the World är en årlig publikation som tas fram av den kanadensiska tankesmedjan Fraser Institute i samarbete med tankesmedjor runt om i världen. Indexet publicerades första gången 1996 med Milton Friedman som drivande kraft. Timbro är den svenska samarbetspartnern.

– Vi på Timbro är stolta över att vara med och kartlägga ekonomisk frihet, något vi gjort i tjugo år nu. Economic Freedom of the World har med tiden utvecklats till en ovärderlig kunskapskälla som använts i hundratals akademiska artiklar, säger Timbros chefsekonom Jacob Lundberg.

Även om indexet ökade marginellt jämfört med förra årets upplaga är den breda trenden att Sveriges ekonomiska frihet har varit ganska oförändrad under de senaste 15 åren.

Sveriges ekonomiska frihet sedan 1970

– Stagnationen sedan millennieskiftet står i skarp kontrast till den kraftiga ökningen mellan 1975 och 2000, som troligtvis är en viktig orsak till att Sverige haft en god ekonomisk utveckling sedan 1990-talskrisen, säger Jacob Lundberg.

– Sverige behöver strukturreformer på bland annat arbets- och bostadsmarknaderna. En omfattande forskningslitteratur visar att hög ekonomisk frihet är förknippat med högre tillväxt, säger Jacob Lundberg.

Ekonomisk frihet-indexet består av följande områden:

1. Statens storlek – hur låga är skattesatserna och hur stor del av ekonomin utgörs av privat sektor?
2. Rättssäkerhet och äganderätt – är rättssystemet oberoende och skyddar det kontrakt och äganderätt?
3. Sund penningpolitik – är inflationen låg och går det att växla till utländska valutor?
4. Frihet att handla – hur fritt kan varor och kapital röra sig över gränserna?
5. Regleringar – hur avreglerade är finans-, arbetsmarknads- och varumarknaderna?

Ekonomisk frihet har använts i ett flertal böcker, vetenskapliga artiklar och rapporter som publicerats i Sverige. Några exempel:

• Johan Norberg i boken Till världskapitalismens försvar
• Niclas Berggren i forskningsgenomgången "The Benefits of Economic Freedom"
• Andreas Bergh i boken Den kapitalistiska välfärdsstaten
• Bengt Söderlund och Patrik Gustavsson Tingvall i artikeln "Dynamic effects of institutions on firm-level exports"
• Alexander Fritz Englund i Timbrorapporten "28 länder senare: EU och den ekonomiska friheten"

Rapporten finns att läsa här.

Kontakt

Jacob Lundberg, chefsekonom, Timbro, 070 276 74 24, jacob.lundberg@timbro.se