Så kan välfärdens finansiering reformeras

– Medborgarnas efterfrågan på vård och omsorg ökar mer än vad dagens skattefinansiering klarar. En bit in på 2020-talet kommer ett ansenligt finansieringsgap uppstå, säger Per Borg, som lett kommissionens arbete.

"Vi har råd med framtiden" tar död på flera myter som florerar i debatten. Det räcker inte att vi jobbar något år extra i framtiden. Ska framtidens välfärd endast finansieras genom mer arbete krävs att samtliga medborgare måste arbeta 10 år längre än i dag. En annan felaktig föreställning är att vi blir friskare och därför behöver mindre vård.

– I verkligheten betyder den ökade överlevnaden bland multisjuka och skröpliga äldre också ett ökat behov av sjukvård och äldreomsorg, fortsätter Per Borg.

Inom ramen för det skatteuttag som är möjligt – och utgångspunkten kan naturligtvis inte vara att dagens skatteuttag för alltid är givet – måste vård och äldreomsorg prioriteras högt. Kommissionen anser att de offentliga utgifterna för dessa tjänster ska ges företräde, när de vägs mot de offentliga utgifterna för socialförsäkringar.

– Det gäller att prioritera vilka behov som är så angelägna att de ska finansieras offentligt. Dessa ska gälla alla medborgare och ingå i ett offentligt åtagande, som ska vara tydligt, förutsägbart och begripligt. Så är inte fallet i dag, säger Per Borg vidare.

Det som inte faller inom det offentliga åtagandet blir medborgarnas eget ansvar, ett ansvarstagande som ska underlättas och inte försvåras. Kommissionen efterfrågar en bred diskussion om det offentliga åtagandet och det egna ansvaret.

Det första reformsteget för att lösa framtidens finansiering av välfärden är att nästa regering tillsätter en bred parlamentarisk utredning med uppgift att beskriva framtidsproblemet, bedöma vilka olika åtgärder som krävs för att lösa det och lämna förslag till den fortsatta politiska hanteringen. Den framtida finansieringen skulle också underlättas med fler arbetade timmar och en höjd effektivitet. Det är en utveckling som omedelbart kan inledas.

– Det är oansvarigt att fortsätta skjuta denna centrala välfärdspolitiska fråga framför sig, avslutar Per Borg

Kommissionens arbete har pågått mellan februari och juni 2010, och har letts av f d statssekreteraren Per Borg (S) och har därutöver bestått av Lars Tobisson, tidigare vice partiledare (M), Berit Rollén, f d statssekreterare (S), Monica Werenfels Röttorp, tidigare partistyrelseledamot (FP), Niklas Nordström, f d ordförande i SSU, Eva Fernvall, tidigare ordförande i Vårdförbundet samt Jens Magnusson, välfärdsekonom på SEB Trygg Liv.

Kontakt : Per Borg 070 583 63 29 eller per.borg@quicknet.se

Läs rapporten här
Läs debattartikel på DN Debatt