​Timbro: Trots dagens besked: Arbetskraftsinvandrare riskerar fortfarande utvisning

I dag beslutade Migrationsöverdomstolen i två vägledande domar att en helhetsbedömning ska göras vid bedömning av anställningsvillkor. Det innebär att utvisningar på grund av fel försäkring eller några kronor för lite i lön troligtvis upphör. Däremot har fortfarande facket möjlighet att påverka Migrationsverkets bedömningar eftersom de ska yttra sig om anställningsvillkoren. Något de kan missbruka, vilket de också tidigare har gjort.

– Även om Migrationsöverdomstolens nya praxis är välkommen, behövs betydligt mer göras för att få rättssäkra prövningar som inte kan ge orimliga konsekvenser för den enskilde, säger Fredrik Hultman, författare till den uppmärksammade rapporten “Människorna mellan stolarna”. 

– Jag blir inte lugnare av dagens besked. Det finns fortfarande oklarheter hur långt de vägledande domarna sträcker sig, och i vilken mån de gäller kraven vid spårbyten och avvikelser från försörjningskravet. Det återstår att se hur Migrationsverket väljer att tolka dessa domar, säger Fredrik Hultman.

Timbro vill se stora reformer av hur arbetskraftsinvandringen fungerar:

1. Gemenskapsföreträdet

Eftersom det bör vara förenligt med Sveriges medlemskap i EU att omformulera kravet på gemenskapsföreträde, finns inga direkta hinder för att göra det. Kravet på användande av just Eures är i vilket fall föråldrat.

• Ta bort kravet på utannonsering i Eures, och ersätt det med ett allmänt krav på utannonsering så att annonsen är synlig för EU-medborgare som söker arbete i Sverige.

• Ta bort kravet på utannonsering när den sökande redan lagligen befinner sig i Sverige, som exempelvis tidigare utbytesstudenter.

2. Försörjningskravet

Det borde vara självklart att en förutsättning för att invandra till Sverige är att kunna försörja sig. Även om tanken med ett försörjningskrav är rimlig, har det i praktiken blivit ett stelt krav på att nå en viss lönenivå. Därför vore det rimligt att ersätta det med ett icke-bidragskrav, så att det som bedöms är huruvida den enskilde klarar sig utan försörjningsstöd.

• Ersätt försörjningskravet med ett krav på att personen under sin vistelse i Sverige inte ska uppbära bidrag från det offentliga för att ordna sin försörjning.

3. Kollektivavtalsenliga villkor

Kollektivavtal är problematiska att använda som grund för rättsliga bedömningar. Därför bör de ersättas med mer förutsebara riktlinjer. I stället för att utvisa personer vars inkomst befinner sig marginellt under en viss gräns, borde arbetsgivaren få möjlighet att ersätta den anställde i efterhand. Det är orimligt att arbetstagaren straffas. Vill man avskräcka från missbruk är det rimligare att arbetsgivaren straffas med böter, vilket även minskar risken att den anställde hamnar i en beroendeställning. Ersätt kravet om kollektivavtalsenliga villkor med ett allmänt krav om att lönen ska motsvara faktiska lönenivåer inom branschen, så att facket inte längre fungerar som remissinstans. Ett tänkbart riktmärke skulle kunna vara att löntagaren inte ska tjäna mindre än den tiondel som har lägst lön inom varje yrke. SCB har redan i dag sådan statistik.

• Tillåt arbetsgivare att betala ut lön i efterhand om skillnaden mot rådande lägstalöner är små.

4. Spårbyten

Ökade möjligheter att byta spår kan leda till att asylsystemet utnyttjas av personer som vill försöka få arbetstillstånd i Sverige. I och med att kraven på anställningsvillkor gäller oavsett, och under förutsättning att Migrationsverket har praktisk möjlighet att göra ordentliga kontroller av arbetsgivaren, torde det vara svårt att utnyttja systemet. Kravet på fyra månader med en anställning framstår som godtyckligt när det måste tillämpas även i fall då det är uppenbart att personen har en säker anställning. Möjligheter att frångå huvudregeln i vissa fall borde inte få långtgående konsekvenser, i och med att de flesta asylsökande redan har svårt att etablera sig på svensk arbetsmarknad.

• Slopa kravet på endast en anställning och tillåt flera anställningar, så länge de inte är skenanställningar.
• Ge möjlighet att helt frångå kravet på fyra månaders arbete om sökanden har en fast anställning med säker försörjning och omständigheterna i det enskilda fallet motiverar det.
• Förläng tidsfristen för att söka arbetstillstånd från två veckor till fyra veckor.

Läs rapporten: https://timbro.se/arbetsmarknad/manniskorna-mellan-stolarna/

För kommentar, kontakta:

Fredrik Hultman

Telefon: 070 857 35 04

E-post: freh@telia.com