Gå direkt till innehåll
Demokratin kräver en likvärdig skola

Pressmeddelande -

Demokratin kräver en likvärdig skola

Ett grundläggande syfte med den svenska skolan har varit att se den som ett av demokratins viktigaste verktyg. Demokratin kräver att du kan uttrycka din röst och har en grundläggande bildningsnivå, om inte blir det svårt att delta i det demokratiska samtalet.

Sedan 1962 har vi diskuterat att skolan ska vara likvärdig, utan att lyckas med det. Det är ytterst ett hot mot demokratin och om man tittar på skolor i socialt utsatta områden så har de generellt en lägre lärartäthet, lägre lärarbehörighet och elever med sämre betygsresultat. Om inte skolan ses som framtidsbiljetten till ett bra liv, är det lätt att kriminaliteten blir en utväg. Vi måste ta den här frågan på allvar och inte bara diskutera, något måste hända.

När Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör på Skolverket, fick han med sig några råd från Monica Sonde, Sveriges kommuner och regioner. Det första rådet var att han ska öka likvärdigheten i svensk skola och Monica Sonde skriver: ”Det bedrivs förskola, skola och vuxenutbildning under väldigt olika förutsättningar i Sveriges alla hörn”.

Skolans likvärdighet har diskuterats så mycket genom åren, vad är det som ska bli skillnad nu?

1962 handlade skoldebatten om att skapa en enhetlig skola, ett resonemang som utvecklades i läroplansarbetena 1980, då ”En skola för alla” blev en slogan som lever kvar än idag. I lagtexten från 2010 står det att ”Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas”.

En likvärdig skola är en gemensam angelägenhet och Lotta Lerwall, professor i förvaltningsrätt, menar att alla i hela styrkedjan har ett ansvar, från riksdag och kommuner till enskilda skolenheter, rektorer och lärare. Även vårdnadshavare och elever bör engagera sig för en likvärdig utbildning i den kommun man bor i. En skola för alla är ett åtagande som riksdagen slagit fast, men om intentionen ska förverkligas krävs ett engagemang från alla. Skolans framtid är inte en ”skolfråga”, det är en demokratifråga!

Anledningen till den bristande likvärdigheten debatteras flitigt, inte minst ur ett politiskt perspektiv. Vänstersidan och högersidan har båda suttit vid makten under de senaste 30 årens negativa utveckling, så diskussionen om vems fel det är tar oss inte framåt.

Det som ofta nämns som orsaker är kommunaliseringen av skolan 1990 och i samma veva privatiseringen. Även kommunernas oförmåga att resursfördela lyfts som problematiska. När Skolinspektionen 2020 gjorde en granskning av hur 30 kommuner med stora socioekonomiska skillnader fördelade resurserna för att motverka negativa effekter på skolresultaten, fick bara 4 kommuner godkänt.

Vidare ses lärarbrist, svag styrning, oförmåga att anpassa undervisningen, oordning, misslyckad integration, betygssystem osv. som exempel på bristande likvärdighet.

Vad som menas med likvärdig skola definieras inte i skollagen, vilket gör det svårt att i detalj veta vad lagstiftarens intention är. Så vad är då likvärdighet, ur ett samhälleligt och demokratiskt perspektiv? Här är 6 punkter jag fastnat för under mitt yrkesliv inom förskolan och skolan:

  • Gemensamt innehåll i undervisningen, så att alla lär sig det som vi tillsammans kommit överens om är viktigt för demokratin och medborgarskapet.
  • Tillgängligheten ska inte försvåra elevens möjligheter att nå målen i utbildningen.
  • Kvaliteten ska vara så hög på varje skola att den ger alla elever möjligheten att överträffa vad de själva trodde var möjligt.
  • Vid psykisk ohälsa får eleven det stöd som behövs.
  • Undervisningen ska bilda en kontext där både ämnen och demokratiska färdigheter undervisas, tränas och prövas.
  • Inget barn eller elev ska bli kränkt under sin tid i det svenska skolsystemet.

Många skolor lever upp till ovanstående punkter, men ur ett likvärdighetsperspektiv på nationell nivå, har vi stora utmaningar kvar. Det som krävs är att:

– Riksdagen enar sig i skolfrågan. Kan vi ha gemensamma överenskommelser om el och försvar, borde det gå att enas i skolfrågan. Bristande likvärdighet i skolan är ett hot mot demokratin.

– Huvudmän ska ta ett större ansvar. Skapa en dialog mellan medborgare, kommunal skolverksamhet och privat skolverksamhet om hur ni tillsammans kan verka för en mer likvärdig skola i kommunen. Dessa samtal omvandlas sedan till styrning. Den kommunala huvudmannen har ett utökat ansvar för likvärdigheten i kommunen och ska inte vara rädd att styra i frågan.

– Skolförvaltningar, rektorer och lärare ska utifrån huvudmannens styrning organisera sig och leda verksamheten så att tillgängliga resurser används på rätt sätt. För att göra det måste alla i organisationen vägledas av och ställa sig bakom gemensamma ställningstaganden som ger ökad likvärdighet.

– Undervisningen måste utgå från vad det innebär att vara barn idag. Läraren är ledaren i klassrummet och har en viktig roll i att undervisningen blir meningsfull och inspirerar till ett livslångt lärande.

– Vårdnadshavare och elever ska ställa krav på att kommunens verksamheter är likvärdiga. Gå på nämndmöten, besök kommunfullmäktige och fråga hur kommunen jobbar med likvärdigheten. Upplever ni brister anmäl det som ett klagomål till kommunen eller till Skolinspektionen.

Det som binder ihop ovanstående punkter är ledarskap. Från självledarskap hos vårdnadshavare och elever till ett ledarskap i skolans organisation som förmår att skapa gemensamma värderingar och leda skolan mot likvärdighet.

Joakim Malmström kommer förhoppningsvis in med nya perspektiv som kan bidra till att göra verkstad av denna mångåriga diskussion. Vi har inte ytterligare 60 år på oss. Likvärdig skola måste ske nu. Allt annat är ett svek mot våra barn, elever och mot demokratin.

- Henrik Lindh, Tidigare utbildningsdirektör i Haninge kommun,
nu verksamhetschef på Aktivt Ledarskap

En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning - Regeringen.se

Likvärdig utbildning – krav, målsättning eller princip? - Skolverket

https://skr.se/skr/tjanster/bloggarfranskr/skolbloggen/artiklar/minafemmedskicktillskolverketsnyegeneraldirektor.78610.html?utm_source=LinkedIn&utm_medium=social&utm_campaign=Monica18jan

Ämnen

Kategorier

Regioner


Aktivt Ledarskap fokuserar på deltagarnas verksamhetsutmaningar, där ledarskapet kommer på köpet. Genom nulägesanalyser före kursstart och långsiktig effektmätning/coaching upptill ett år efteråt säkerställer verktygens användning ger ett ROI.

Våra utbildningar pågår alltid under ett år. Här kommer vi att stödja deltagaren i dennes personliga utvecklingsområde i förhållande till verksamhetsutmaning. Med vår kontinuerliga närvaro strävar vi efter att skapa varaktig förändring och tillväxt i din professionella kapacitet

Kontakter

Rebecca Fransson

Rebecca Fransson

Presskontakt Presskontakt 0766349784

Vi gör skillnad

Aktivt Ledarskaps vision är att skapa en god och hållbar arbetsplats för de många människorna. Målet är att främja en kultur där anställda tar personligt ansvar och trivs i sitt arbete. Tillit och samarbete utgör hörnstenarna i en atmosfär där varje individ har möjlighet att utveckla sitt fulla potential.

Företaget strävar efter att integrera hållbara värderingar i alla sina verksamhetsområden. Den centrala drivkraften är att skapa en arbetsplats som inte bara är god och hållbar för några få, utan för en bred mångfald av människor.

En nyckelaspekt i företagets strävan är att förena företagets värdegrund med principer för självledarskap. Genom att göra detta främjas en kultur där medarbetare uppmuntras att blomstra och ta ansvar för sitt arbete.

”Det handlar om att förena företagets värdegrund med principer för självledarskap främjar man en kultur där medarbetare kan blomstra och ta ansvar för sitt arbete”

Aktivt ledarskap
Lilla Garnisonsgatan 41
254 67 Helsingborg
Sverige