Julbord som på grevens tid

I alla tider har man ätit extra gott under julen, men det var runt sekelskiftet 1900 som det moderna julbordet började växa fram. Hemtrevnadsidealet ledde till en önskan om mer påkostade och tjusiga julfiranden. Julbordet fylldes med dekorerade och pyntade smårätter, en kulinarisk motsvarighet till heminredningens tofsar och broderade kuddar.

Under årens lopp har julbordets maträtter varierat. Dopp i grytan, julkorv, kalvsylta och lutfisk hör till de rätter som serverades till jul även i det gamla bondesamhället. Under 1900-talet tillkom rätter om Janssons frestelse, prinskorv och gravlax.

Julbordets historia

Den numera så populära köttbullen hamnade inte på julbordet förrän 1970-talet! Julskinkan hade däremot förekommit i högreståndsmiljöer under 1700-talet, men blev mer allmänt förekommande under slutet av 1800-talet. 

Runt sekelskiftet 1900 höll den nuvarande slottsanläggningen på godset Tjolöholm på att byggas. Familjen Dickson firade jul i Göteborg, i det Dicksonska palatset hos friherre Oscar Dickson och hans hustru Marika. Det berättas att julaftnarna var kolossala tillställningar. Hela släkten var bjuden. Först serverades mammor och barn kaffe i palatsets lilla matsal. Julkaffet avslutades med att alla beundrade den stora, höga granen, som stod i hallen i övre våningen och nådde ända upp till taket. Därefter fick de minsta barnen åka hem med sina guvernanter. Julklappsutdelningen var för de vuxna och den stora salongen hade möblerats med ett långt bord genom hela rummet. Där låg saxar, tänger och hammare utlagda för upppackningen. Gästerna placerade sig familjevis och utklädda betjänter sprang omkring och delade ut paketen, som var inslagna i silkepapper och dekorerade med silverstjärnor och annan grannlåt.

Ståndsmässigt julbord med skotska traditioner

Något decennium senare, firade greveparet Bonde julen på Tjolöholms Slott. Då placerades en högrest julgran i slottshallen, där den dekorerades helt i silver. Än idag står julgranen på samma plats varje jul, alltid med dekorationer i silver.

När julbordet idag dukas upp på Tjolöholms Slott, är det inspirerat av julfirandet på slottet under greveparet Bondes tid. Precis som då dukas julmåltiden upp i stora hallen, för att sedan avnjutas i brasans sken i slottets pampiga matsal. Familjen Dickson härstammar från Skottland och England, och på dagens julbord finns flera brittiska specialiteter, t ex rökt hjorthjärta och Cranachan, en traditionell skotsk dessert med vaniljcrème, havregryn, röda bär och whisky. Jakter var vanligt förekommande på Tjolöholm och på julbordet finns flera viltdelikatesser, bland annat hjortkorv och griljerad vildsvinsskinka. Naturligtvis finns det mer moderna inslag på julbordet samt lokala specialiteter såsom halländsk grönkål och pepparrotsbakad lax. Sammanlagt serveras över sextio rätter på slottets julbord.

Julbordsupplevelsen på Tjolöholms Slott börjar med värmande glögg och trivsamt mingel i biljardrummet. När gästerna förser sig vid julbordet är det levande musikunderhållning vid flygeln och i både hall och matsal sprakar de öppna spisarna. Under kvällen visas även slottets övre våningar, då gästerna bland annat får se de lyxiga badrummen med rundspolande duschar, som fanns på slottet redan då det var nybyggt för 110 år sedan. På Tjolöholms Slott serveras julbord i slottet den 29 nov-21 dec, torsdag till lördag kl 18.30, samt söndag 30 nov och 21 dec kl 15 och söndag 7 och 14 dec kl 13 och kl 18.

Allmogens julbord

Än idag serveras det traditionsenligt julbord i Tjolöholms nationalromantiska Storstugan. Här har godsets arbetare firat jul i nästan hundra år och det syns tydligt att den gemytliga salen är utformad i enlighet med Ellen Keys och Carl Larssons heminredningsideal. Varje detalj är noga utvald och utformad med stor hantverksskicklighet. Storstugans halländska julbord går i allmogestil med närproducerad och ekologisk julmat. Julbordet i Storstugan serveras lördag-söndag 29 nov-21 dec kl 12-16.