Öppet brev till Sveriges partiledare

Öppet brev till Sveriges partiledare

Jag är orolig och förbannad!

Jag är orolig för svenska folkets hälsotillstånd och rörelseförmåga. Min oro handlar om att flera generationer svenskar inte kommer att orka leva sina liv och därmed varken kunna bidra fullt ut till sin egen eller till samhällets utveckling. Förbannad på vår oförmåga att skapa mänskliga miljöer i våra organisationer. Vi håller långsamt på att ta död på oss själva.

Alla partier säger sig ha receptet på hur vi ska göra Sverige bättre. Trots att flera av partierna vill förknippas med ordet rörelse så upplever jag en tilltagande orörlighet. Det håller på att bli ett nytt klassamhälle, de vältränade och de otränade. Vi behöver skapa strukturer för att alla medborgare skall få möjlighet till fysisk träning.  Om Sverige skall bli bättre och utvecklas kan vi inte låta halva befolkningen bli sittande! Vi måste radikalt tänka om när det gäller den fysiska rörelsen och dess betydelse som katalysator för all annan utveckling.

Framtidens samhälle och framtidens organisationer behöver byggas på den senaste forskningen om hur människor utvecklas och inte på gamla ”sanningar”. Vi är gjorda för att röra på oss, springa säger en del, och vi måste föra in mer rörelse i våra organisationer och institutioner. Vi behöver föra in den senaste forskningen om människor, hur vi fungerar och hur vi kan prestera optimalt. De organisationer vi behöver skapa för framtiden måste vara redo att tåla stora förändringstryck både från en resurssinande jord och från en nödvändig övergång till det som kommer att bli våra framtida marknader och våra sätt att bedriva verksamheter. Att lösa svåra problem och att vara kreativ fungerar bäst under eller efter någon form av fysisk aktivitet.

Hjärnan är fantastisk men dum i huvudet!

Neurovetenskapen har de senaste 20 åren hittat en rad neurotransmittorer och proteiner som har en avgörande betydelse för hjärnans funktion och förmåga. Alla dessa biokemiska processer fungerar bättre efter fysisk träning. Så vad är det då som händer när man aktivt tränar kroppen? Hjärnan lär! Den lär direkt och den lär på cellnivå och förbättrar sin förmåga att skapa och processa ny information. Fysisk rörelse är också en katalysator för att bli rörligare på en rad andra mänskliga områden. När vi rör oss så aktiveras hela hjärnan och vi får över tid tillgång till en mycket större helhet än om vi bara tänker. Fysisk aktivitet stimulerar alla delarna av hjärnan och hjälper till att balansera tankar och känslor. Fysisk rörelse är alltså av avgörande betydelse för utveckling.

Hjärnan har också utvecklat ett belöningssystem som styrt oss som art att överleva. Belöningssystemet är oerhört kraftfullt och så fort det finns tillgång på mat så gäller det att äta. Dessutom har hjärnan utvecklat en synnerligen god förmåga att spara energi. Hjärnan och hormonerna gör energi av varje kalori och då det uppstår brist, exempelvis när man bantar, då sätter den hela organismen på sparlåga. Resultatet blir att du både blir tröttare, hungrigare och soffan att ser än mer inbjudande ut.

Kroppen vs. Hjärnan – ett dilemma och en paradox

Alltså: kroppen vill springa men hjärnan vill käka socker och vila. Och vi lever i en helt ”omänsklig” värld där mycket av det som finns runt om oss antingen är gjort för att underlätta ansträngningar eller snabbt fylla energideåerna genom att tillfredsställa belöningssystemet. Och det värsta av allt är att vi ”tillåter” oss att bli offer för detta. Med ökade kunskaper är jag övertygad om att vi kan bli motiverade att göra andra val och utveckla andra strategier som hjälper oss att bli långsiktigt mer välmående både som individer och i våra organisationer.

Hur kommer det sig att det ingår fysisk träning på arbetstid om man jobbar inom räddningstjänsten men inte inom sjukvården?

Jag har många gånger förvånats över bristen på kunskap om mänsklig utveckling och vilka konsekvenser detta ger.

•  Hur kommer det sig att det ingår fysisk träning på arbetstid om man jobbar inom räddningstjänsten men inte inom sjukvården. Är inte båda verksamheterna inriktade på att rädda liv? Och är det jobbigare att lyfta en skadad person ut ur en bil än att lyfta flera personer mellan sjukhussängar varje dag?

•  Hur kommner det sig att så många människor drabbas av olika former av utmattningssyndrom och inte orkar arbeta? GIH genomför en serie studier med syfte att spegla motionsvanor, total fysisk aktivitet, fysisk prestationsförmåga och levnadsvanor i ett representativt urval svenska kvinnor och män i åldrarna 20-65 år. De kallas LIV-projekten och 2013 gjordes den tredje stora studien. Resultaten är inte klara men om man grovt förenklar resultaten från LIV-2000 så drar jag slutsatsen att ca 50 procent av svenska folket i arbetsför ålder inte har kondition nog att fullt ut klara åtta timmars kontorsarbete. Hur ser det då ut i tyngre jobb? Man orkar alltså inte vara koncentrerad och effektiv under hela arbetspasset och har inga krafter kvar till hem och fritid.

•  Hur kommer det sig att det fortfarande är så svårt att införa fysisk aktivitet som ett högstatusämne i skolan. Och ett ämne eleverna borde ha varje dag. Studier efter studier visar ju att KONSEKVENSEN bl.a blir ett bättre lärande inom alla andra ämnen.  I Sverige har det genomförst en stor studie som kallas Bunkefloprojektet. I april 2012 presenterades en uppföljningsstudie där effekten av daglig schemalagd fysisk aktivitet (45 minuter per skoldag) hos barn från årskurs 1 till årskurs 9 studerades. Några av resultaten var:

üI skolår 9 hade 93 % av eleverna med daglig idrott god motorisk förmåga jämfört med 53 % i kontrollgruppen.

ü96 % av eleverna i gruppen med daglig idrott jämfört med 89 % i kontrollgruppen klarade grundskolans mål och uppnådde behörighet för gymnasieskolan. Det är framför allt pojkarnas resultat som ligger bakom detta resultat.

üPojkarna i gruppen med daglig idrott hade signifikant bättre betyg i svenska, engelska, matematik samt idrott och hälsa jämfört kontrollgruppen. Det förelåg inte längre en skillnad mellan pojkar och flickor, jämfört med kontrollgruppen där flickor hade bättre betyg än pojkar.

üBetygen var högre bland elever med god motorik jämfört med elever med bristande motorisk förmåga.

•  Hur kommer det sig att arbetsgivare, som ofta säger att den viktigaste resursen är personalen, inte tar ansvar för vad en medarbetare behöver för att kunna prestera? Var går gränsen mellan vad en individ skall ta ansvar för och vad en arbetsgivare skall ta ansvar för? Så länge den fysiska rörelsen ses som något mindre viktigt så kommer det inte finnas något organisatoriskt värde att skapa utrymme för fysisk rörelse och aktivitet som en naturlig del av arbetet. Men om fysisk träning visar sig vara en av de allra viktigaste nycklarna till optimala prestationer oavsett yrke eller verksamhet så är den vältränade individen en avgörande faktor för att göra bra resultat och bra affärer?

Det är utifrån denna bakgrund jag skriver till er partiledare. Vad tänker ni göra för att vi inte ska ta död på oss själva?

Vad skulle hända om en kommande regering i sin regeringsförklaring också satte det personliga målet att under mandatperioden höja sitt genomsnittliga konditionsvärde med 10 procent i syfte att fatta de bästa besluten för Sveriges räkning?

Själv kommer jag fortsätta kämpa för en ökad rörlighet. Jag kommer att kämpa för att det i framtida organisationer är en självklarhet med fysisk aktivitet/träning för att skapa effektiva organisationer. Jag kommer att kämpa för att inspirera människor till ökad rörlighet när det gäller samarbete, lärande, kulturell nyfikenhet, känslomässig empati och en vältränad hjärna!

Träning som kommer att visa konkreta resultat

Under 2014 kommer jag att arbeta med några organisationer där vi använder oss av den individuella utmaningen att i snitt höja konditionsvärdet med 10 procent. Och vi kommer att koppla detta till den önskade affärsutvecklingen!

Bästa hälsningar

Mikael Mattsson

Fakta:

Mikael Mattsson, Idrottspedagog, humanekolog, M.Sc. i organisationsutveckling och ledarskap

Arbetar som strategisk partner till vd och ledningsgrupper, teamutvecklingprocesser samt ledarutvecklings- och medarbetarutvecklingsprogram och har oftast med någon form av fysisk rörelse i uppdragen.