Idag presenterar Trafikanalys en delredovisning i uppdraget att granska och följa upp Trafikverkets arbete med kostnadskontroll inom ramen för den nationella planen för transportinfrastruktur. Redovisningen innehåller åtta förslag till regeringen och Trafikverket för att förbättra transparensen och kvaliteten i de beslutsunderlag som tas fram och för att utveckla lärandet och styrningen.
Trafikanalys publicerar i dag den årliga uppföljningen av hur transportsystemet har utvecklats i förhållande till de transportpolitiska målen. Kostnaderna för resor och transporter har blivit mer överkomliga för medborgare och näringsliv, jämfört med de senaste åren. Samtidigt är transportsektorns klimatmål till 2030 nu mycket svårt att nå.
Elektrifieringen av transportsystemet kommer att innebära ett större behov av samverkan mellan energi- och transportsystem. Traditionellt har dessa system varit separerade, något som nu kommer att förändras. I ett kunskapsunderlag lyfter Trafikanalys fram flera tänkbara konsekvenser och frågor som kan uppstå vid en storskalig elektrifiering av transportsektorn.
Användningen av privatägda eldrivna enpersonsfordon har ökat kraftigt de senaste åren. De ger flexibla transportlösningar, men informationen om fordonen och hur de får framföras brister. Med en ökad användning har också antalet olyckor med elsparkcyklar ökat, inte minst bland barn och unga. Efter en kartläggning av området understryker Trafikanalys behovet av tydligare information.
Stigande kostnader i planeringen för transportinfrastruktur är ett väldokumenterat och komplext problem. Det visar Trafikanalys första redovisning i uppdraget att granska Trafikverkets arbete för en bättre kostnadskontroll. Svagt samordnade system för informationshantering eller system som inte används fullt ut begränsar möjligheterna att följa förändrade kostnader och orsakerna bakom.
2023 var ett händelserikt år i det svenska transportsystemet och i transportpolitiken både inrikes och på EU-nivå. Trafikanalys konstaterar i en uppföljning av de transportpolitiska målen att flera utmaningar kvarstår för att vi ska närma oss uppsatta mål och etappmål.
Trafikanalys prognos för vägfordonsflottans utveckling visar på ett lågt antal nyregistrerade fordon de kommande åren. Under 2024 väntas nyregistreringarna nå sin lägsta nivå sedan 2009, för att 2025 och 2026 öka något till följd av ett förbättrat makroekonomiskt läge.
Varken för person- eller godstransporter går utvecklingen i den riktning som de transportpolitiska målen pekar ut. Hävda pandemirestriktioner har inneburit ett ökat resande, men punktligheten i järnvägstrafiken nådde en ny bottennivå under 2022. Däremot har den digitala tillgängligheten fortsatt att förbättras över hela landet.
Den nationella godstransportstrategin har skapat ett bredare engagemang för godstransportfrågor i transportsektorn. Men effekterna på måluppfyllelsen för effektiva, kapacitetsstarka och hållbara godstransporter är begränsade. Det visar Trafikanalys slutliga utvärdering av strategin.
Det finns potential att öka elektrifieringen i svensk sjöfart. För att nå detta föreslår Trafikanalys nya styrmedel för elsjöfart, bland annat en skattereduktion för landström, en klimatpremie för elfartyg och stöd till land- och laddinfrastruktur i hamnar.
Målet att minska utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter till 2030 kan nås - men det är angeläget att beslutade styrmedel bibehålls och kompletteras med nya för att göra omställningen robust och långsiktig hållbar. Det konstaterar Trafikanalys som på regeringens uppdrag tillsammans med fem andra myndigheter tagit fram förslag på styrmedel till kommande klimatpolitiska handlingsplan.
Det finns behov av tydligare och mer riktad information till konsumenter om hållbara leveranser vid e-handelsköp. Trafikanalys föreslår nya åtgärder för att stödja konsumenterna i det valet.
