Idag presenterar Trafikanalys en delredovisning i uppdraget att granska och följa upp Trafikverkets arbete med kostnadskontroll inom ramen för den nationella planen för transportinfrastruktur. Redovisningen innehåller åtta förslag till regeringen och Trafikverket för att förbättra transparensen och kvaliteten i de beslutsunderlag som tas fram och för att utveckla lärandet och styrningen.
Trafikanalys publicerar i dag den årliga uppföljningen av hur transportsystemet har utvecklats i förhållande till de transportpolitiska målen. Kostnaderna för resor och transporter har blivit mer överkomliga för medborgare och näringsliv, jämfört med de senaste åren. Samtidigt är transportsektorns klimatmål till 2030 nu mycket svårt att nå.
Elektrifieringen av transportsystemet kommer att innebära ett större behov av samverkan mellan energi- och transportsystem. Traditionellt har dessa system varit separerade, något som nu kommer att förändras. I ett kunskapsunderlag lyfter Trafikanalys fram flera tänkbara konsekvenser och frågor som kan uppstå vid en storskalig elektrifiering av transportsektorn.
Användningen av privatägda eldrivna enpersonsfordon har ökat kraftigt de senaste åren. De ger flexibla transportlösningar, men informationen om fordonen och hur de får framföras brister. Med en ökad användning har också antalet olyckor med elsparkcyklar ökat, inte minst bland barn och unga. Efter en kartläggning av området understryker Trafikanalys behovet av tydligare information.
Stigande kostnader i planeringen för transportinfrastruktur är ett väldokumenterat och komplext problem. Det visar Trafikanalys första redovisning i uppdraget att granska Trafikverkets arbete för en bättre kostnadskontroll. Svagt samordnade system för informationshantering eller system som inte används fullt ut begränsar möjligheterna att följa förändrade kostnader och orsakerna bakom.
2023 var ett händelserikt år i det svenska transportsystemet och i transportpolitiken både inrikes och på EU-nivå. Trafikanalys konstaterar i en uppföljning av de transportpolitiska målen att flera utmaningar kvarstår för att vi ska närma oss uppsatta mål och etappmål.
Varken för person- eller godstransporter går utvecklingen i den riktning som de transportpolitiska målen pekar ut. Hävda pandemirestriktioner har inneburit ett ökat resande, men punktligheten i järnvägstrafiken nådde en ny bottennivå under 2022. Däremot har den digitala tillgängligheten fortsatt att förbättras över hela landet.
Trafikanalys föreslår flera förtydliganden av kriterierna för att utfärda tillstånd för färdtjänst. Det betyder potentiellt att fler kan få rätt till färdtjänst i många kommuner jämfört med dagens praxis.
Den nationella godstransportstrategin har skapat ett bredare engagemang för godstransportfrågor i transportsektorn. Men effekterna på måluppfyllelsen för effektiva, kapacitetsstarka och hållbara godstransporter är begränsade. Det visar Trafikanalys slutliga utvärdering av strategin.
Målet att minska utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter till 2030 kan nås - men det är angeläget att beslutade styrmedel bibehålls och kompletteras med nya för att göra omställningen robust och långsiktig hållbar. Det konstaterar Trafikanalys som på regeringens uppdrag tillsammans med fem andra myndigheter tagit fram förslag på styrmedel till kommande klimatpolitiska handlingsplan.
Det finns behov av tydligare och mer riktad information till konsumenter om hållbara leveranser vid e-handelsköp. Trafikanalys föreslår nya åtgärder för att stödja konsumenterna i det valet.
De laddbara vägfordonen har ökat snabbt i antal de senaste åren. I slutet av 2021 fanns cirka 322 000 laddbara vägfordon i trafik, där nästan 300 000 av dem var personbilar. Av de laddbara personbilar som registrerades under 2021 var 70 procent leasade, antingen av en juridisk eller fysisk person. Under de senaste två åren har privatleasing av en laddbar bil ökat kraftigt.
Det finns sammantaget många tecken på att transportsystemet har utvecklats i en gynnsam riktning. Utsläppen av växthusgaser från inrikestransporter har minskat med fem miljoner ton under en 12-årsperiod och antalet omkomna i trafikolyckor var 2021 det lägsta i modern tid. Det visar Trafikanalys uppföljning av de transportpolitiska målen.
Sedan starten av coronapandemin ses stora minskningar i svenskarnas resande. De största relativa minskningarna har varit i långväga flyg och sjöfart, på grund av kraftigt minskat antal, eller förkortade, semester- och tjänsteresor. Därefter har regional kollektivtrafik och tågresandet minskat mest, särskilt i rusningstid.
Vissa verksamheter är viktigare än andra under en samhällskris, och vilka de är beror på krisens natur och ursprung. Trafikanalys har undersökt ”samhällsviktiga resor” under coronapandemin för att öka förståelsen för begreppet, och för att bidra till en förbättrad planering inför kommande kriser.
Det svenska transportsystemets kapacitet och tillförlitlighet faller väl ut i en internationell jämförelse. Systemet befinner sig dock under press. Både kvalitativa och kvantitativa mått visar, med något undantag, på stabila eller svagt fallande betyg över tid. Det visar ett kunskapsunderlag om godstransporternas konkurrenskraft som Trafikanalys tagit fram.
Under 2020 minskade antalet nyregistrerade fordon påtagligt under coronapandemin. Nya prognoser från Trafikanalys visar att en återhämtning för antalet nyregistrerade fordon väntas under de kommande åren.
Coronapandemin hade en stor påverkan på transportsystemet under 2020, framför allt vad gäller resandet. Transporternas utsläpp av växthusgaser var de lägsta på många decennier, liksom antalet omkomna i vägtrafikolyckor. Året blev också det definitiva genombrottet för laddbara fordon i nybilsförsäljningen. Det visar Trafikanalys årliga uppföljning av de transportpolitiska målen.
Att ha tillgång till ett stort utbud av kollektivtrafik minskar inte ägandet av personbilar. Det visar en ny studie från Trafikanalys. Olika samhällsgrupper efterfrågar olika former av transporter, vilket leder till att efterfrågan på bilresor kan öka parallellt med efterfrågan på kollektivtrafik. Studien visar också skillnader mellan vilka som äger, privatleasar eller förmånsbeskattas för en bil.
Under 2020 exporterades 105 986 begagnade personbilar ut ur Sverige. Det är en minskning med knappt 10 procent jämfört med föregående år. Däremot ökade exporten av begagnade elbilar och laddhybrider.