Budgeten är ett dråpslag mot kollektivtrafiken

Debattartikeln nedan publicerades den 21 september 2020 i SvD. Läs artikel på SvD:s hemsida här.

Pandemins effekter kommer att leda till stora besparingar i kollektivtrafiken. Budgeten innebär ett otillräckligt statligt stöd. Det är ett dråpslag mot branschen och mot klimatpolitiken, skriver företrädare för flera kollektivtrafikbolag.

Sveriges kollektivtrafik har utvecklats till en av världens främsta. I Stockholm är andelen kollektivtrafikresenärer så stor att endast mångmiljonstäder som Hongkong, Singapore och New York kan mäta sig med hur stor andel av befolkningen som reser kollektivt till jobbet. I Stockholm byggs ny tunnelbana, i både Malmö och Göteborg pågår ett intensivt arbete med att introducera nya klimatsmarta elbussar. Flera svenska städer är redan helt elektrifierade och banbrytande teknik med självkörande fordon prövas på flera håll. Allt fler länder riktar sina blickar mot Sverige för att lära sig om grön omställning till en mer hållbar transportsektor.

Regeringen har vid upprepade tillfällen framhållit svensk kollektivtrafik och innovation som både världsledande och nödvändig för klimatomställningen. Därtill har regeringen uttalat att Sverige ska vara föregångsland i arbetet med Agenda 2030. Att vi har drabbats av en stor kris i samband med pandemin gör inte klimatomställningen mindre akut. Tvärtom. Det är nu vi måste accelerera arbetet för ett hållbart samhälle.

Därför kommer regeringens besked om otillräckligt statligt stöd till den svenska kollektivtrafiken som ett dråpslag mot hela branschen. Enligt branschorganisationen Svensk Kollektivtrafik har landets regioner förlorat en miljard kronor i månaden i uteblivna biljettintäkter till följd av pandemin. Endast tre av tio miljarder i förlorade biljettintäkter kommer att ersättas. Först under 2021 ersätts landets regioner med ytterligare två miljarder kronor.

När regeringen undviker att kompensera kollektivtrafiken för pandemins effekter riskerar inte bara människor att bli av med sina buss- och tågavgångar eller arbetstillfällen, därtill riskerar regeringen att välta omkull ett mångårigt branschgemensamt utvecklingsarbete för att få fler människor att resa kollektivt. Är det verkligen i linje med regeringens uttalade målsättning?

Regeringen har ställt tuffa krav på regionerna och kollektivtrafikföretagen att utöka trafiken och minska trängseln så att smittspridning ombord på bussar, tåg och fartyg i största möjliga mån kan undvikas. Med denna strategi har regeringen säkerställt att samhällskritisk personal har kunnat fortsätta ta sig till arbetet. En både ansvarfull och klok strategi, men nu har regeringens agerande försatt Sveriges regioner i en svår ekonomisk situation som riskerar att leda till stora besparingspaket med inställda turer och kraftigt höjda biljettpriser. Det kommer drabba våra resenärer och leder i förlängningen till färre kollektivtrafikresor. Ett sådant stålbad skulle vara kontraproduktivt och går på konfliktkurs med regeringens egna klimatmål.

På regeringens pressträff i Rosenbad deklarerade biträdande finansmarknadsminister Per Bolund (MP) att regeringens budget är en ”game-changer” för klimatet. Vi håller inte med. Tyvärr kan regeringens budget leda till att fler människor nu väljer att åka bil. En förändring som i och med pandemin redan har påbörjats och kan bekräftas i genomförda attitydundersökningar. Då går utvecklingen åt fel håll. Vi vill se satsningar som gör att vi kan öka antalet tåg- och bussavgångar för att stärka kollektivtrafikens attraktivitet.

Om regeringens politik ska bli en ”game-changer” för klimatet krävs alltså inte bara full kompensation för förlorade biljettintäkter under pandemin, något som till exempel Danmarks regering utlovat till den danska kollektivtrafiken. Det krävs även fortsatt offensiva satsningar på den svenska kollektivtrafiken.

Eftersom samhället, klimatet och vår svenska regering behöver en väl fungerande kollektivtrafik vill vi att regeringen tar sitt ansvar och inte trycker ut kostnaden för den pandemianpassade kollektivtrafiken på regionerna.

Henrik Dagnäs
vd, Nobina Sverige
Anna Höjer
vd, Transdev
Mark Jensen
vd, MTR Nordic
Jan Kilström
vd, Keolis