Vem får klämdag?

Välkommen tillbaka! Vi på Tria hoppas att du har haft en jättebra julledighet!

Men hur lång var julledigheten egentligen? Vi upptäckte när vi frågade vänner och bekanta att hur mycket  man har fått vara ledig är olika på olika arbetsplatser. Vissa har till exempel fått jobba på klämdagar och vissa har fått vara lediga. Dessutom är det ibland halvdag innan helgdag och ibland inte. Mycket rörigt. Vi frågar Tria Direkt om de kan hjälpa oss reda ut det här.

Hej Therese Nilsson, rådgivare på Tria Direkt!
När är det halvdag, och är det olika regler på olika arbetsplatser?

Det finns vissa centrala kollektivavtal som reglerar arbetstiden på dagen före helgdagar, som exempelvis avtal inom det statliga området. Inom staten jobbar man kortare arbetsdag, ”halv dag”, före helgdagar som trettondagen, långfredagen och alla helgons dag. Även inom andra branscher kan det lokala facket som finns på arbetsplatsen eller hos arbetsgivaren ha förhandlat fram avtal om vad som ska gälla just hos dem. Det är också vanligt hos arbetsgivare att arbetstiden före helgdagar inte regleras i något kollektivavtal alls, och då är det arbetsgivarens policy eller riktlinjer som gäller. Som arbetstagare kan man inte kräva att få vara ledig på dagar före helgdag, om det inte framgår av kollektivavtalet.

Varför får vissa vara lediga på klämdagar och andra inte?

En klämdag är en dag som infaller mellan två helgdagar. Det är ofta populärt att ta ledigt på dessa dagar för att få en längre sammanhängande ledighet. Det är likadant på klämdagar som med halvdagsarbete, det är i kollektivavtal eller i arbetsgivarens policy eller riktlinjer som det framgår om man har rätt till ledighet eller inte under dessa dagar.

De som inte får ledigt på klämdagar och helgdagar, får de nåt annat istället?

Om arbetsgivaren har tecknat kollektivavtal kan det finnas möjlighet att få extra ersättning förutom den vanliga lönen när man arbetar på obekväm arbetstid, man får OB-ersättning. Hur stor ersättningen blir beror på vilken dag och tid som man arbetar. En vanlig vardagkväll ger ett lägre tillägg än för arbetstid på exempelvis nyårsafton eller andra helgdagar. Om man kontinuerligt arbetar på obekväm arbetstid förekommer det också att man lägger till ersättningen för obekvämt arbete redan i grundlönen istället för att lägga till OB-ersättningen på de faktiska kvällarna som man jobbar. Om arbetsgivaren inte har tecknat något kollektivavtal finns det ingen rättighet att få extra betalt för den obekväma arbetstiden, det finns ingen lag som säger att arbete på obekväma arbetstider ska ge extra ersättning.

Det verkar som att folk får vara olika mycket lediga på olika arbetsplatser. Finns det några regler för hur mycket man måste jobba per år?

Det är arbetsgivarens och verksamhetens behov som styr på vilka dagar det behövs personal. Det gör att vissa verksamheter inte kan ha kläm- eller helgdagar. Arbetstidslagen säger att heltid motsvarar högst 40 timmar per vecka, men inget mer. Om arbetsgivaren inte har något kollektivavtal innebär det att julafton kan ses som vilken arbetsdag som helst, och inte ge rätt till varken ledigt eller extra kompensation om man måste arbeta. Kollektivavtalen säger ofta att heltid innebär ”40 timmar per helgfri vecka”, vilket gör att vissa dagar automatiskt faller bort ur den totala årsarbetstiden.

Det finns regler för hur mycket som är tillåtet att arbeta ur arbetsmiljösynpunkt. Resten regleras utifrån vad heltid innebär på din arbetsplats, beroende på om din arbetsgivare har kollektivavtal eller om det är arbetstidslagen som gäller.

Vill du veta mer om arbetstidslagen, arbetsmiljölagen och kollektivavtal kan du kika på Trias hemsida under arbetsrätt.