Behovet av skyddat boende ökar i Sverige samtidigt som väntetiderna växer

Mellan 2020 och 2024 dödades i genomsnitt 14 personer per år av en partner eller före detta partner i Sverige, enligt Socialstyrelsen. De flesta var vuxna kvinnor som dödades av en man. Bakom varje siffra finns en kedja av missade insatser. För dem som överlever våldet handlar tillgången till skyddat boende ofta om skillnaden mellan trygghet och fortsatt fara. Trots det visar nya kartläggningar att kapaciteten inte håller jämna steg med behoven.

Hur ser läget ut i svenska kommuner?

Närmare 80 procent av kommunens socialsekreterare uppger att de inte kan, eller bara delvis kan, hitta en lämplig plats i skyddat boende för särskilt utsatta personer. Siffran kommer från Länsstyrelsens kartläggning och speglar en verklighet där efterfrågan vuxit snabbare än kapaciteten. Att ordna en placering kräver inte sällan mellan 10 och 15 telefonsamtal till olika aktörer.

Aktörer som Vejbyhem erbjuder skyddat boende i flera former, från enskilda lägenheter med skyddad adress till gemensamhetsboende för kvinnor med medföljande barn. Placeringen sker alltid efter beslut från kommunens socialtjänst och bygger på en individuell behovsbedömning.

Vad innebär den nya reformen?

Den 1 april 2024 infördes tillståndsplikt för privata aktörer som driver skyddat boende. Beslutet fattades av riksdagen i februari samma år och innebär att stiftelser, föreningar och företag som yrkesmässigt vill bedriva verksamhet måste ha tillstånd från IVO. Kommuner som driver skyddat boende i egen regi behöver inte tillstånd men ska anmäla verksamheten.

Socialstyrelsen beslutade sedan om nya föreskrifter och allmänna råd, HSLF-FS 2025:3, som trädde i kraft den 1 juni 2025. Föreskrifterna ställer krav på bemanning, lokaler och arbetssätt för att säkerställa en grundläggande kvalitetsnivå oavsett var i landet placeringen sker. I mars 2025 gav regeringen Socialstyrelsen och Statskontoret i uppdrag att följa upp reformens effekter, med en första rapportering planerad till 2026.

Vilka grupper har svårast att få plats?

Behovet är stort över hela linjen, men vissa grupper stöter på extra hinder i kontakten med socialtjänsten.

Kvinnor med missbruksproblematik

Hälften av landets kommuner kan inte erbjuda skyddat boende för kvinnor med aktivt missbruk, enligt Länsstyrelsens kartläggning. De flesta skyddade boenden saknar resurser och kompetens att ge tillräckligt stöd till den gruppen. Resultatet blir att våldsutsatta kvinnor med beroendeproblematik hamnar i ett vakuum mellan missbruksvård och skyddsinsatser, utan tydlig ansvarsfördelning mellan huvudmännen.

Personer med fysiska funktionsnedsättningar

Ungefär hälften av landets skyddade boenden saknar lokaler anpassade för rullstolsburna. Det skapar ytterligare barriärer för en grupp som redan har begränsade valmöjligheter vid akut skyddsbehov.

Vad krävs för ett modernt skyddat boende?

De nya föreskrifterna från Socialstyrelsen tydliggör vad verksamheterna ska leverera. Några av de centrala kraven handlar om grundläggande kvalitet och säkerhet.

• Individuella riskbedömningar med validerade verktyg som FREDA, SARA och PATRIARK
• Jourberedskap dygnet runt för akuta situationer
• Stöd med myndighetskontakter, skyddade personuppgifter och framtidsplanering
• Säkerställd skolgång för medföljande barn

Andelen kommuner med skriftliga rutiner för att säkerställa skolgång för barn i skyddat boende ökade från 34 till 41 procent mellan 2023 och 2024 enligt Socialstyrelsens öppna jämförelser. Förbättringen är välkommen men visar samtidigt att mer än hälften av kommunerna fortfarande saknar formella rutiner.

Hur arbetar kommunerna med att korta väntetiderna?

Regeringens reform från 2024 syftade delvis till att höja kvaliteten genom tillståndskrav, men effekten på tillgängligheten är ännu oklar. Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, har lyft att tillståndsplikten riskerar att slå ut mindre ideella aktörer som redan kämpar med finansieringen.

Samtidigt visar Socialstyrelsens kartläggning från 2024 att antalet platser i skyddat boende har ökat sedan 2019, även om antalet verksamheter minskat. Utvecklingen pekar mot färre men större enheter med högre krav på professionalitet. Flera kommuner har också börjat upphandla platser från externa aktörer genom ramavtal, vilket kan ge snabbare placeringar men samtidigt ställer krav på att kvaliteten upprätthålls.

En fråga om politisk vilja och resurser

Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Statskontoret har alla fått uppdrag kopplade till skyddat boende under 2025 och 2026. Resultaten av SRHR2024-undersökningen väntas ge en uppdaterad bild av våldsutsatthet i nära relationer. Frågan är om resurserna hinner ikapp behoven. Varje månad utan tillräckligt skyddade platser innebär att utsatta personer tvingas stanna kvar i situationer som äventyrar deras liv och hälsa, och i förlängningen deras barns framtid.